En bronsbit med en dansande Oden, ett märkligt galthuvud, en guldspiral och vackra spännen. Ett stenkast från Uppåkra hittades unika fynd. Låg det en större järnåldersboplats här där praktföremål tillverkades för 1500 år sedan?
Undersökningarna gjordes 2016 och 2017 eftersom Trafikverket planerar att bygga ut väg 108 mellan Lund södra och Staffanstorp. Området ligger nära en rik offerplats från bronsålder (1800-500 f. Kr.) vid Gullåkra mosse och den berömda centralplatsen från järnåldern i Uppåkra.
Genom att använda metalldetektor hittade arkeologerna ett stort antal fynd och fyra tidigare helt okända fornlämningar, troligen handlar det om boplatsområden från järnåldern.
Merparten av fynden kommer från en större bosättning och spänner över en tidsrymd från romersk järnålder och vendeltid (0-400 e Kr.) via folkvandringstid till vikingatid (800-1050 e Kr). Troligen var de som bodde här för 1800 år sedan rika och mäktiga och kanske var det en viktig gård i området. Det finns även spår – en hjälmbleckspatris som användes när man tillverkade hjälmar, bronssmältor och gjuttappar – som tyder på att man kan ha tillverkat praktföremål här.
Krigarens hjälm
Många av fynden som dök upp i jorden är mycket speciella. Fibulor eller dräktspännen som användes för att fästa ihop kläderna eller som en sorts smycken, är den vanligaste föremålstypen. Resten av fynden består till stor del av olika former av utsmyckning som pärlor och nålar och spår av hantverk. Tre lansnitar och något som kanske var ett beslag format som en galt av brons ingick troligen i en vendeltida krigares utrustning.
Ett fynd av en liten hjälmbleckspatris eller kort och gott stämpel, med motivet av en person vars hand greppar en lans är mycket ovanligt. Troligen har det använts i tillverkningen av vendeltida hjälmbleck och det är sällsynt att hitta sådana spår.
Kanske rör det sig om en dansande Oden?
Oden eller bärsärk
Figurens kropp är otydlig men från huvudet sticker ett spetsovalt föremål ut som kan tolkas som en del av hjälmen. En förhöjning ovan huvudet kan utgöra ett av två fågelhuvuden som suttit i änden på krigarens behornade hjälm. Den dansande Oden eller bärsärken är ett känt motiv som förekommer på patriser som bland annat hittats vid Torslunda på Öland och på Lolland i Danmark. Det finns även liknande bilder från Sutton-Hoo fynden i England. De rikt dekorerade hjälmarna bars på 600-talet, troligen av rika och mäktiga krigare.
Fyra guldföremål
Fyra guldföremål hittades också, bland annat en bit intakt spriralguld som väger lika mycket som 15 stycken romerska guldmynt, 67,6 gram, så kallade solidi. Sannolikt klippte man av bitar av spiralguldet och använde som betalning istället för mynt, eller så kan det ha använts som råmaterial vid metallhantverk eller som smycke.
Vilka var människorna?
Människorna höll boskap som får, getter, höns och nötboskap och brukade jorden för sin överlevnad. Men man ägnade sig också åt specialiserat hantverk och handel. Det är svårt att säga vilka som bodde här, men troligen tillhörde de en”högre” samhällsklass eller elit eftersom föremålen som hittats är så praktfulla. Kanske var det gårdar eller gods där invånarna stod i beroendeställning eller hade någon form av anknytning till människorna vid den unika centralplatsen i Uppåkra?
