Området i Mellingeholm-Görla i Frötuna socken söder om Norrtälje låg under järnåldern i en skyddad havsvik – ett perfekt läge för handel via Östersjön och inlandet och en väl vald plats att ta i anspråk. Vad kan vi ta reda på om de som begravdes här för mer än tusen år sedan? Nu ska arkeologerna undersöka ett av områdets järnåldersgravfält.
Varför gräver vi?
Norrtälje kommun planerar att anlägga en aktivitetspark i närheten av Roslagens flygplats. Eftersom det sedan tidigare är känt att det finns fornlämningar inom det berörda området genomförs en arkeologisk undersökning enligt kulturmiljölagen. Undersökningen pågår preliminärt under maj och juni.
De kända lämningarna
Fornlämningarna vid Mellingeholm-Görla i Frötuna socken ligger tätt och ortnamnsmiljön är ålderdomlig. Bara mindre än två kilometer från undersökningsområdet finns fossila åkrar, gravfält, rösen, runristningar och en fornborg. Närbelägna gravfält dateras till järnåldern. Inom Mellingeholm, Östhamra och Görla utgörs majoriteten av gravformerna av runda stensättningar. Vissa av dessa har utformats med särskilda konstruktionsdetaljer, exempelvis kantrännor eller kantkedjor. De resterande gravarna i närområdet, ungefär en tredjedel, utgörs av högar.
Särskilt utvalda konstruktionsdetaljer och utformningar för gravar kan lyftas till en diskussion om religion och föreställningsvärldar under järnåldern. Att identifiera lokala traditioner och riter för ett gravfält kan både belysa det lokala ”gravspråket” och även bidra till forskningen om järnålderns begravningar i ett större perspektiv. Fanns det särskilda riter kring begravningarna? Kan vi urskilja mönster mellan gravkonstruktionerna och de begravda individerna? Finns det sociala markörer för de gravlagda?
Den lilla platsen i den stora världen
Enstaka arkeologiska utredningar och undersökningar har gjorts i området, varav två gravfält har undersökts i sin helhet. Dateringar och fynd pekade mot att dessa hade varit i bruk under folkvandringstid cirka 400–550 e.Kr. och in i vendel-vikingatid (cirka 550–1 050 e.Kr.). De låg inom synhåll från det gravfält Arkeologerna nu ska undersöka och förmodligen var de samtida.
Under 1800-talet hittades en amulettring vid ett röse i närheten av undersökningsområdet. Vid de tidigare undersökta gravfälten hittades bland annat fint utformade dräktspännen och en torshammare som de gravlagda hade begravts med (se bild ovan). Även fynd av mynt, vikter och pärlor i halvädelsten (karneol) vittnar om goda handelskontakter med det större handelsflödet mellan Skandinavien och sydöstra Europa samt andra kontinenter. Var de gravlagda människorna uppväxta i närområdet eller utanför Skandinavien? Genom osteologiska respektive strontiumanalyser kan vi undersöka individernas ålder och hälsa samt förstå om de varit födda på platsen eller flyttat hit.
Genom att analysera de gravar och anläggningar vi påträffar kommer vi bättre kunna förstå järnålderslandskapet runt i Mellingeholm-Görla och Frötuna. I vårt uppdrag ingår det även att presentera en mer djupgående analys av ortnamnen i närområdet – var Mellingeholm-Görla kopplat till en särskild verksamhet? Kan området ha utgjort en samlingsplats/centralplats för regionen och påverkade det gynnsamma läget i havsviken valet av plats? Med ortnamnsanalysen kommer vi att kunna presentera en mer nyanserad bild tillsammans med fältundersökningens resultat och sätta platsen i ett större sammanhang.
Mer information
Av säkerhetsskäl kan inga publika visningar göras på platsen eftersom området ligger i anslutning till en landningsbana för flygverksamhet. Ett föredrag om resultaten kommer att planeras in år 2026 – tid, plats och mer information utannonseras på vår hemsida och i sociala medier. Du kan även följa arbetet och den arkeologiska utgrävningen i bloggen och på Instagram och Facebook.
