Spåren efter det förflutna finns fortfarande kvar under Kalmars gator. Från februari 2020 gör vi en schaktningsövervakning på Kvarnholmen och kanske kommer vi att hitta delar av stadsmuren och bastionen Carl Gustav från 1600-talet.

Arkeologisk schaktningsövervakning på Kvarnholmen i Kalmar.
Arkeologisk schaktningsövervakning på Kvarnholmen i Kalmar. Foto: Lotta Stenqvist, Arkeologerna CC-BY

Kvarnholmen utgör idag Kalmar stads centrum, med domkyrkan, Stora torget och dess unika bebyggelse. Den nya staden anlades på 1650-talet enligt en för sin tid mycket modern stadsplan, och var ett led i det stormaktstida Sveriges förnyelse av städerna. Kalmar utgjorde länge rikets utpost mot Danmark, och var en betydande handels- och befästningsstad.

Arkeologiska undersökningar har utförts under en längre tid. Under åren 2008–2012 utförde Arkeologerna, delvis i samarbete med Kalmar läns museum, en serie undersökningar av såväl stadsbebyggelse, som stadsbefästningen och domkyrkan. Resultaten finns presenterade i boken Kalmar mellan dröm och verklighet.

Under våren 2020 har vi möjlighet att göra fortsatta undersökningar på Kvarnholmen. Arkeologerna genomför från februari 2020 en schaktningsövervakning på Kvarnholmen i Kalmar. Beställaren är Kalmar Vatten AB som ska lägga nya vattenrör i gatan. Några av de lämningar vi väntar oss är delar av stadsmuren samt delar av bastionen Carl Gustav. Andra arkeologiska lämningar som kan komma att beröras är kajdammar, gatumark och arbetsrelaterade konstruktioner. Några av våra frågor är hur bastionen Carl Gustav varit uppbyggd och när den anlades. Vi undrar också över hur avfallshanteringen sett ut i området och när Fiskaregatan anlades och nyttjades. Schaktet som ska dras är över 300 meter långt.

Mynt hittat under kakelugn.
Mynt som hittades under rester av en kakelugn. Foto: Lotta Stenqvist, Arkeologerna CC-BY