Vad odlades i köksträdgården förr, vilka vilda växter användes och hur såg den inhemska trädgårdskulturen ut? I ett nytt projekt sammanställer vi arkeobotaniska resultat från över 200 platser i Sverige och ger en ny samlad bild av grön matproduktion under 1000 år.

Trädgårdsarbete avbildat på 1500-talet. Medeltida träsnitt från The Gardener’s Labyrinth eller The Gardeners Labyrinth av Thomas Hill och Henry Dethick, utgiven 1577.

Det har sedan länge varit svårt att få en överblick över när olika grödor odlats, insamlats och brukats i Sverige. Kunskapen har varit bristfällig och den lilla information som funnits är svårtillgänglig. Men de senaste decennierna har kunskapen om odling av grönsaker, kryddväxter, frukt och bär ökat explosionsartat inom den arkeologiska forskningen. Det blir alltmer tydligt att det har funnits en inhemsk trädgårdskultur, med stor variation, långt före det att klostren etablerades i landet. Särskilt ölkulturen har varit regionalt särpräglad, och har vilat på tidigare oanat uråldriga traditioner.

Den nya informationen utmanar den traditionella bilden av mat-, dryck- och odlingskulturen före industrialismen. Växter förknippade med modern matkultur, som till exempel koriander och kikärtor användes i köken tidigare än vad som tidigare var känt. Andra grödor i den historiska odlingen, som portlak och sommargyllen, är idag nästan bortglömda.

I projektet sammanställs och presenteras material från arkeologiska undersökningar på drygt 200 platser i Sverige, från Lund i söder till Gävle och Falun i norr. Materialet består av fröer och andra rester från växter som odlats i köksträdgårdar och insamlats vilda. Redan nu kan vi ana att den folkliga matkulturen har varit mer varierad regionalt och rik på ingredienser, än vad som brukar föras fram.  För första gången kommer vi kunna presentera en samlad bild av den gröna matproduktionen mellan åren 850 och 1850.

Populärvetenskaplig bok, föreläsningar och bloggar

Projektets resultat presenteras i en rikt illustrerad populärvetenskaplig publikation med källhänvisningar, som gör den användbar även för andra forskare. Projektet kommer att pågå fram till april 2023 och fram till dess förmedlas projektet genom öppna föreläsningar på olika platser i landet, i blogginlägg och via våra sociala kanaler.

Kål var en av de vanligaste grönsakerna före industrialismen. Foto: Karin Lindeblad, Arkeologerna. CC BY

Målgrupper

Genom projektet kan yrkes- och hobbyodlare, matkreatörer, bryggare, återskapare och andra specialintresserade fördjupa sina kunskaper och vidga sina verksamheter. Inspiration till ny produktutveckling kan ske utifrån ett aktuellt forsknings- och källbaserat faktaunderlag. Detta kan exempelvis göras genom att åter ta upp äldre grödor i odling och matlagning, eller genom att inspireras till experimenterande med nya smakkombinationer med historisk grund.

En kikärta från en utgrävning i Linköping studeras under mikroskop. Foto: Karin Lindeblad, Arkeologerna. CC BY

Finansiering och om författarna

Projektet finansieras av Jordbruksverket och Europeiska landsbygdsfonden för landsbygdsutveckling.

Jens Heimdahl är arkeobotaniker och forskar om äldre odling och matkultur, som han har publicerat i en rad artiklar. Han är medförfattare till bokverket Svensk trädgårdshistoria och boken Växternas Stockholm.

Karin Lindeblad är arkeolog och forskar om historisk trädgårdskultur. Hon är  också redaktör för den populärvetenskapliga tidskriften Arkeologi i Östergötland, medförfattare till guideboken Det medeltida Östergötland och har skrivit flera artiklar i ämnet trädgårdshistoria.

”En piga höser såppa utur en kiettel – i en skål”. Målning av Pehr Hilleström, Wikimedia Commons.