Hansan fraktade under medeltiden varor till Kalmar med koggar. I veckan gjorde vi ett spännande fynd som speglar stadens viktiga handel.
Utgrävningarna i Kungsgatan har fortsatt på den tomt där vi under förra veckan grävde ut en byggnad med ett par brända nivåer av plankgolv och kullersten. Här har kanske stått en gatubod vid Västerportsgatan under medeltiden och början av 1600-talet, där olika varor kunde säljas till stadens modemedvetna invånare? En praktfull klädesplomb i bly påträffades mellan golvplankorna.
Klädesplomberna bestod i regel av två runda blyplattor som hölls samman av ett smalt band i samma material. På detta sätt var det möjligt att vika plomben runt tygkanten och sedan klämma fast plomben i tyget. Plomben fixerades därefter i tyget vid stämplingen. Du kan läsa mer i bloggen från den 6 maj om dessa spännande fynd.
En kogg från Amsterdam
Veckans klädesplomb är ovanligt stor och har anlänt med kläde som vävts i Amsterdam omkring år 1600. På ena sidan syns en kogg med stora flaggor i för och akter. Dessa avbildar tre kryss, vilka ingår i Amsterdams stadsvapen. På andra sidan återges Amsterdams sköld med kryssen och kring denna kan man läsa SIGILVM PANORV D´ASTERG. En identisk klädesplomb hittades nära Slagelse på Själland för några år sedan. Vi tackar Iohannes på Arkeologernas kontor i Lund som till sist lyckades identifiera den!
Öl salt och kläde
Vi vet inte om klädet kommet till Kalmar med ett hanseatiskt fartyg. Stralsund var kring 1600 den viktigaste hansestaden som Kalmar hade förbindelser med. Vid den här tiden börjar emellertid Amsterdam ta över allt mer som Europas viktiga handelscentrum och efter mitten av 1600 – talet hade hansan i princip spelat ut sin roll i Europa.
De viktigaste importvarorna till Kalmar var öl, salt och kläde. Vår plomb har suttit på kläde som kan ha fraktats med ett hanseatiskt fartyg, men det kan vi aldrig säkert veta. Hansan svarade för en omfattande transiteringshandel mellan Kalmar och mer avlägsna västeuropeiska marknader, som till exempel Amsterdam. Hansan bedrev också en direkthandel med avsättning av egna varor och där ölen var viktigast.
Nederländsk kvalitet
Klädesindustrierna i Nederländerna under 1600-talet låg framför allt i städerna Kampen, Leiden, Amsterdam, Gouda, Delft och Harlem. I Leiden och Amsterdam producerades textiler av hög kvalité från engelsk eller spansk ull. Leiden räknades som Europas ledande textila centrum i och med sina skickliga vävare. Amsterdam hade särskilt rykte för sin avancerade färgning av tyger och en stor andel engelskt kläde importerades och färgades i staden.
De Staalmeesters
En av Rembrandts mest kända målningar belyser denna för Amsterdam så betydelsefulla verksamhet. Konstnären målade De Staalmeesters år 1662 till klädesvävarskrået i Amsterdam och den hängde i skråets egen byggnad, Klädeshallen. Skråets föreståndare ansvarade för färg- och kvalitetskontrollen i den viktiga klädesindustrin. Det nederländska ordet staal betyder ”prov” och refererar till de tygprover som bedömdes. Tavlan visar bland annat fem föreståndare som valts till skrået för att bedöma kvalitén på tyger som vävare erbjöd till försäljning till medlemmar i deras skrå.
Tavlan brukar beskrivas som Rembrandts sista stora kollektiva porträtt och ägs idag av Rijksmuseum i Amsterdam.
