Flera stenåldersboplatser, en del så tidiga som från äldre stenålder, undersöktes 2017 i Säve i Göteborg. För tusentals år sedan bodde människor i det som då var ett skärgårdslandskap.
Under sensommaren och hösten 2017 undersöker Arkeologerna tre stenåldersboplatser i Säve socken på Hisingen i Göteborg. Anledningen är att Göteborgs stad ska bygga bostäder i området runt Lillhagsparken.
Boplatserna spänner över en 5000-årig tidsrymd, och speglar den äldre stenålderns jakt- och fångstbaserade grupper men också en senare tid då en ekonomisk och kulturell förändring av samhället sker mot en jordbrukskultur. Tidigare har lämningar från både äldre och yngre stenålder hittats i området.
Göteborg – ett skärgårdslandskap
För cirka 10 000 år sedan var dalgången väster om platsen en bred havsvik, och Göteborgsområdet en örik skärgårdsmiljö. Boplatserna låg i de inre delarna av skärgården på kobbar, skär och öar. Under det långa tidspann som människor levde här förändrades naturen från ett tundralandskap till en miljö av täta ädellövskogar och ett förändrat djurliv. Dessa förändringar kommer vi troligen kunna se i de arkeologiska fynden och lämningarna, exempelvis i flintteknologi och boplatsernas utformning.
Inom Säve 242 förekommer överlagrade fynd som knyts till den så kallade ”sandarnakulturen”. Det är en specifik stenålderskultur som har uppkallats efter en fyndplats i Göteborg och beräknas ha funnits mellan 8400 och 6000 år f. Kr. Överlagring är ett geologiskt fenomen som är speciellt för delar av Västkusten och dateras till en period för mellan 10 000 till 8000 år sedan. När inlandsisen smälte sjönk havsnivån snabbt, för att sedan stiga igen (en transgression) för cirka 10 000 år sedan.
De boplatser som då fanns i kustbandet hamnade under vatten och täcktes av sand och grus.
10 000-åriga flintfynd
Fornlämningarna ligger på Lillhagens gamla sjukhusområde, i anslutning till flera skogsdungar. Inom området grävdes ett schakt under första fältveckan för att bedöma vilket djup fynden kommer på och det visade sig att det fyndförande lagret sluttar kraftigt åt väster. Stora mängder sand, makadam och sprängsten har grävts upp och lagts på hög. Nivåskillnaden mellan östra delen och västra delen är på sina ställen upp emot två meter. Under andra fältveckan påbörjades undersökningen av lagret och vi hittade flintfynd typiska för ”sandarnakulturen”.
Vid förundersökningen av ett av de andra områdena– Säve 409:2–hittades ett större, fyndrikt kulturlager från senmesolitikum-tidigneolitikum, i detta har vi funnit handtagskärnor och en bergartsyxa.
