De senaste dagarna har arbetet fokuserats på ett område en bit ifrån de hus som undersökts. I ett låglänt parti i det annars ganska flackt landskap har vi hittat omfattande skärvstensförekomster, det vill säga sten som spruckit sönder efter att ha hettats upp i en eldstad. Hypoteserna kring denna yta har bland annat kretsat kring huruvida all denna sten kan ha varit delar av en förhistorisk väg som ledde upp till Hus 1.
När vi nu har arbetat mer med området visar det sig vara mer komplext än så. Här hittas ett flertal större kokgropar där mat har tillagats. Här förekommer även djupa gropar som troligen varit brunnar. Dessutom har vi hittat ett tiotal så kallade grophus. Det är en typ av konstruktioner som har nedsänkta golv och enklare sadeltak. Grophus har framförallt använts till förvaring och/eller i hantverkssammanhang.
De grophus som hittats vid Fiskeby är runda i plan. Golvet som är nedsänkt cirka en halv meter har en diameter på mellan tre och fyra meter. I enstaka fall hittas spår efter de stolpar som burit upp taket. I andra fall hittas spår efter eldstäder. En av anläggningarna hade ett stenfundament i vilken vi hittade två malstensunderliggare. Annars är fynden få både i grophusen och i området. Det förekommer enstaka skärvor keramik samt ben av nöt och får. Det finns också större bitar av bränd lera med tydliga pinnavtryck. Dessa kan tolkas som spår efter ugnar som varit upp byggda av vidjor och som sedan klätts lera.
Just nu arbetar vi utifrån idén att lämningarna vittnar om omfattande processer kopplat beredning av mat i någon form. Visst, det låter vagt. Men vi räknar med att komma närmare en tydligare förklaring genom att laborativt analysera jordprover från kokgroparna och grophusen. Arkeologi är inte bara fältarbete. En viktig del i att skapa en förståelse för hur gårdarna vid Fiskeby var strukturerade ligger i bearbetningarna av insamlat arkeologiskt källmaterial…
