Kronans Masthamn grävdes på 1600-talet, byggdes om på 1700-talet och fylldes igen på 1800-talet. I nästan 400 år har Stora Bommen varit ett inlopp till Stora Hamnkanalen från Göta älv. Precis innanför befästningsmurarna skapades en masthamn mellan Stora Hamnkanalen och Kvarnberget. Nu har arkeologerna grävt fram gamla kajmurar, tullområdet och flera båtvrak i det som en gång var Masthamnen.
Väl känt är att staden Göteborg byggdes som en befäst hamnstad på 1620-talet. Arbetet med om- och tillbyggnader av befästningen utfördes sedan under stora delar av 1600-talet och in i början av 1700-talet. Det första befästningssystemet runt staden byggdes med en två till tre meter hög jordvall, med bland annat bastioner uppbyggda av ler- och jordmassor. Efterhand förbättrades dessa med timmerrustbäddar som underlag för stenmurar. Vid mitten av 1600-talet var det redan dags att modernisera befästningen. Bland annat gjordes stadsvallarna högre och bredare.
År 1661 revs fästningen gamla Älvsborg och murstenen återanvändes till stadsmuren runt Göteborg. Nu byggdes allt i sten med bastanta murar på ett slags timmerverk, så kallade rustbäddar, med bastioner mot hamnsidan. Kartor från senare delen av 1600-talet visar att man har fyllt ut området mot älven och byggt strandmuren en bit ut i vattnet. Tack vare detta har en liten hamnbassäng skapats innanför sjömuren i vinkel mot Stora Hamnkanalen innanför Stora Bommen bastionen.
Hamnbassängen har omväxlande nämnts som ”Masthamn” eller ”kronans masthamn” och hade anknytning till Kronhuset och stadens försvar. I hamnen kunde mindre rodd- och transportbåtar lägga till med sin last. Troligen är det några av dessa utrangerade båtar vi hittat som vrak på masthamnsbottnen. Varor deklarerades i tullen som låg alldeles innanför Stora Bommens norra bastion. Hamnen har säkert också använts för våtförvaring av långtimmer som användes vid bygget av befästningen.
För att läsa mer om de arkeologiska resultaten så klicka på fliken Masthamnen eller Tullområde längst ner på sidan under Blogg.
