I dagarna har vi undersökt en brunn. Den hittades inom undersökningsområdets södra del, ett stenkast från Fiskeby gamla herrgård. Brunnen som var grävd genom synnerligen styv lera var knappt 2 meter djup. Den tvärsektion av brunnen som vi tog fram med hjälp av grävmaskin visade på en strutformad profil. I toppen hade den en diameter på cirka 3,70 meter. I botten var brunnen knappt en meter i diameter. Att detta var en bra plats för en brunn stod tidigt klart då vatten trängde fram hela tiden under vårt arbete.

Brunnar är viktiga anläggningar i det arkeologiska tolkningsarbetet. De har ofta fungerat som reservoar där spår av en mängd olika aktiviteter samlats. Olika laborativa metoder såsom C14-, makrofossil-, pollen- och parasitanalyser ger inblick i allt från när brunnarna brukades, hur den lokala naturmiljön såg ut, vad människorna åt och om de till exempel drabbats av piskmask.

Djurben som hittats i brunnen. I mitten nederst ligger två fragment av förhistorisk keramik.

Brunnen grävs ut.

Brunnar skapar också goda bevaringsförhållanden för organiska material som ben. Vi hittade band annat de nedre ledändarna av två mellanhands/mellanfotsben från häst (de två benen till vänster i bild). En hastig osteologisk granskning visar att åtminstone ett av dem har snitt- och/eller huggspår. I botten av brunnen fanns också förhistorisk keramik. En intressant detalj var att det i botten av brunnen även hittades en mindre käpp vilken stod rakt upp. Vad gjorden den där?

Med andra ord är brunnen A107 en källa som kommer att ge mycket information när vi börjar med tolkningsarbetet av Fiskebyboplatsen.