En dryg vecka in i den arkeologiska utgrävningen i Barsebäcks by har vi fått fram spåren efter en fyrlängad gård, som ska ha legat här fram tills att Laga skiftet genomfördes.
Lite naggad i kanten är den, av moderna brunnar och en väg, men också av att plöjningen på sina ställen har gnagt ner lämningarna. Vi ser i alla fall sten i stråk, märken efter fordom resta stolpar i byggnaden, olika lager av lera och sand efter golv samt fläckar med mycket träkol och bränd lera. Visst är det gård 7, precis där vi hoppades hitta den. Än så länge vet vi inte riktigt hur långt tillbaka i tiden som gården har legat här, men i matjorden som täckte resterna av gården har vi hittat mynt från borgarkrigstid (1241-1377) och några skärvor keramik av östersjötyp (1000-1200-talet).
Något ännu äldre har också dykt upp: en urnegrav. Några vitnade bitar brända människoben, jämte några skärvor keramik, omgärdade av några stenar. Keramiken ser ut att härröra från romersk järnålder, så graven är sisådär 1800-2000 år gammal. Helt säkra är vi inte ännu, för graven har inte undersökts på plats.
I stället grävde vi oss ner runt graven, sköt in en bräda under den och slog in hela packen i plast.
Nu får experter gräva ut den försiktigt i lugn och ro inne på kontoret! Ute i fält fortsätter vi att förundra oss över att graven alls bevarats. Den låg nämligen i ena hörnet av den många hundra år yngre gårdens innergård. Tänk, att den inte helt förötts av byggnationer och åratal av vardagsliv på gården.