Veckans undersökning i Kalmar avslutades med en ganska välbevarad ugn från medeltid. Ugnen var uppbyggd av ett stenfundament med botten av kalksten och lera.

Ugnen skadades kraftigt i samband med rörnedläggning år 1952. Foto: Arkeologerna

Det var möjligt att urskilja flera ombyggnader. Tyvärr var ugnen skadad i samband med ledningsdragningarna år 1952. Vi tog ett stort antal jordprover för analys och genom dessa kan vår paleoekolog Per Lagerås förhoppningsvis fastställa om ugnen använts för t ex brödbak eller allmän matlagning. Brända fröer kan också användas för mer exakta 14C-dateringar.

Arkeologerna grävde 2013 en imponerande ugn på Kalmar slott, på platsen för det tillbyggda köket på förborgen i väster. Ugnen var avsedd för brödbak och troligtvis hade man bakat rågbröd. Slottsugnen användes i mer storskalig verksamhet och var ombyggd flera gånger under perioden cirka 1150–1280. Läs mer i Kalmar slott – Bebyggelse och fynd från 1100–1800-talen.

Den nu undersökta ugnen i Kungsgatan kan vara något yngre, gissningsvis från perioden ca 1200–1300-talen och har troligen tillhört ett kök i en stadsgård.

En handkvarn eller mortel i kalksten påträffades bredvid ugnen. Det är möjligt att man har haft en stöt eller löpare för att krossa t ex sädeskorn, maltkorn eller kryddor. Det var vanligt att man inte malde mer åt gången än vad som dagligen förbrukades i hushållet.

Vi återkommer med en blogg med resultaten från analyserna av proverna.

Liggaren till den tämligen tunga handkvarnen/morteln påträffades intill ugnen. Foto: Arkeologerna
Liggarens utsida har en fin skrädhuggen kant, gjord mejsel och klubba. Foto: Arkeologerna
Ugnen sedd från öster. Foto: Arkeologerna
En vacker bit av formpressat blyglaserat skålkakel. Den har suttit uppmurad i en ugn i ett hus under 1500-talet. Kakelbiten påträffades i rasering från en yngre byggnad än köket. Foto: Arkeologerna
Ett halvöre från slutet av 1500-talet under Johan III:s regeringstid. Tappat i hörnet av Kungsgatan och Slottsvägen. Foto: Arkeologerna