Rapport 2015:54. Arkeologisk undersökning och förundersökning 2013 och 2014. Småland, Kalmar kommun och stad, Kalmar slott, RAÄ 53
Magnus Stibéus med bidrag av Adam Bolander, Torbjörn Brorsson, Georg Haggrén, Jens Heimdahl, Bo Knarrström, Stefan Larsson, Ola Magnell, Johan Stenvall, Ulrika Söderström och Håkan Thorén
Kalmar slott är ett av de viktigaste historiska minnesmärkena i Sverige. Det är ett unikt kulturarvsmonument som manifesterar medeltidens och vasatidens anda och materiella kultur. Byggnaderna och kulturlagren utgör sammantaget ett historiskt arkiv som ruvar på enorma informationsmängder och berättelser om tidigare generationers politiska och ekonomiska ambitioner, vardagsliv och livsvillkor. Därför är det viktigt att i möjligaste mån söka vårda och bevara denna unika miljö för framtiden.
Kalmar slott har spelat en avgörande roll som svensk riksborg, gränsfäste och port till kontinenten. Slottet utgjorde under flera hundra år en nationell kontaktyta mellan Sverige och de övriga nordiska kungarikena, och fungerade även som en maktpolitisk bas för landets kontakter med övriga världen. Det var därför helt naturligt att förlägga det stora nordiska kungamötet till Kalmar sommaren 1397, ett möte som också resulterade i den nordiska kungaunion som varade ända till 1523. I denna rapport presenteras resultaten från de arkeologiska utgrävningarna som gjordes under åren 2013 och 2014 på Kalmar slott. Huvuddelen av utgrävningarna gjordes med anledning av att Statens fastighetsverk skulle genomföra om- och tillbyggnad av köks- och serveringsutrymmen.
Ingreppen betydde att Kalmar slotts underjordiska arkiv åter öppnades varvid latent historisk kunskap gjordes tillgänglig. Utgrävningen var en av de mer omfattande på slottet sedan 1930-talet och utgör ett spännande avstamp för en ny och modern forskning kring slottet och dess historiska utveckling. Utgrävningarna har gett ett nytt kunskapsunderlag som nyanserar och modifierar äldre forskning. Inte minst de naturvetenskapliga metoderna ger ett kunskapsstoff som möjliggör helt nya frågeställningar och dateringstolkningar. Utgrävningarna kunde bl a fastställa att de första aktiviteterna på platsen för Kalmar slott skedde åtminstone under 1100-talets första del. Materialet från slottet under 1100–1200-talen påminner närmast om urbana miljöer eller kloster. Det speglar en kosthållning från hushåll med en internationell prägel och med en ekonomisk styrka. Andelen importerad keramik var hög redan under slutet av 1100-talet och under 1200-talet. Här finns bl.a. keramik från Holland, Belgien, Tyskland och England. I slutet av 1200-talet moderniseras borgen och omges av ringmurar och nya torn.
