Den fjärde medeltida källaren i Kungsgatan är nu utgrävd. Den var den hittills minsta källaren, men den mest komplicerade att tolka.

Nisch med tegelvalv i södra väggen rensas fram.

Nisch med tegelvalv i södra väggen rensas fram. Foto: Arkeologerna. CC-BY

Källaren låg utmed den medeltida Västerportsgatans södra sida och har haft en närmast kvadratisk form med storleken cirka 5×5 meter. Den kan ha ingått i en byggnad som fortsatt söderut på tomten, men denna del fanns utanför vårt undersökningsområde. Precis som övriga källare har den legat i ett hus som varit uppfört av sten och tegel. I bloggen 2022-05-06 kan du läsa om hur huset kan ha sett ut. Källaren uppfördes troligen som senast kring 1400 och fanns fram till mitten av 1600-talet.

Fyra golv och fyra trappor

Källarens äldsta golv bestod av kullerstenar som lagts i sand och lera. Kullerstensgolvet överlagrades av tre yngre nivåer med kalkstensgolv. Det två översta golven täcktes av brandraseringar från 1611 (Kalmarkriget) och 1647 (den ödesdigra stadsbranden). Totalt hade man under dessa 250 år fyllt upp källaren invändigt nära en meter. Vi får nog också tro att man byggt om husets övre våningar, annars hade takhöjden i källaren blivit alldeles för låg.

Källarens andra golvnivå (räknat ovanifrån) rensas fram.

Källarens andra golvnivå (räknat ovanifrån) rensas fram. Foto: Arkeologerna. CC-BY

Källarens andra golvnivå frilagt.

Källarens andra golvnivå frilagt. Foto: Arkeologerna. CC-BY

Vi kunde också dokumentera två trappor på vardera norra och södra sidan. Den äldsta trappan i norr, ut mot Västerportsgatan, låg i källarens nordöstra hörn. Av någon anledning flyttade man den västerut i rummet under 1400-talet, samtidigt som man öppnade upp en ny trappa i södra väggen. Denna södra trappa ledde upp till antingen ett rum i söder eller ut på innergården. Efter ett tag rev man trappan i norr och den södra fanns fram till att den raserades i samband med Kalmarkriget år 1611. Därefter byggde man en ny på samma plats, som var i bruk fram till att byggnaden revs i mitten av 1600-talet.

Den ursprungliga trappans två återstående nedersta trappsteg omgivna av trapphalsmur i tegel.

Den ursprungliga trappans två återstående nedersta trappsteg omgivna av trapphalsmur i tegel. Foto: Arkeologerna. CC-BY

Den äldsta nischen med tegelvalv i södra väggen. Här fanns det äldsta tegelgolvet bevarat.

Den äldsta nischen med tegelvalv i södra väggen. Här fanns det äldsta tegelgolvet bevarat. Foto: Arkeologerna. CC-BY

Två valv och fyra skåp

Källaren har använts till förvaring av olika matvaror. Här har man bland annat lagrat tunnor med öl och vin, vilka staplats i de två stora nischerna med tegelvalv. En ursprunglig nisch fanns i södra väggen, men ersattes av en ny nisch i den östra väggen. Lite mer svårförklarliga var de fyra ”skåp” som fanns i väggarna. Två av skåpen var relativt rymliga med utrymmen åt höger bakom murverket. Ett av skåpen hade två inmurade gångjärnsfästen på vänster sida och en krok för hasp på höger sida. Man har således velat stänga till detta ”hemliga” förrådsrum. Därigenom har man kunnat stänga ute gnagare och insekter, samt kunnat ha en jämn temperatur i utrymmet. Men vad har man förvarat här? Kan det ha varit ostar, krus med smör eller rester?

Skåp i norra väggen. På vänstra sidan sitter två gångjärnsfästen för trädörren h och på högra sidan en krok där man kunnat haspa dörren.

Skåp i norra väggen. På vänstra sidan sitter två gångjärnsfästen för trädörren h och på högra sidan en krok där man kunnat haspa dörren. Foto: Arkeologerna. CC-BY

Skåp i västra väggen.

Skåp i västra väggen. Foto: Arkeologerna. CC-BY

Skåp i östra väggen. Sidorna har profilerat tegel.

Skåp i östra väggen. Sidorna har profilerat tegel. Foto: Arkeologerna. CC-BY

Peder Heggassons gård på 1420-talet?

Den aktuella gården ägdes möjligen av Peder Heggasson på 1420-talet, enligt Dagmar Sellings analys av Tänkeboken (se vårt blogginlägg 2022-05-06). Peder verkade som rådman och åren kring 1430 var han en av stadens borgmästare. Heggasson var uppenbarligen en förmögen man. Den medeltida tänkeboken anger i arvskiftet efter honom år 1446 att han vid ett tillfälle gett sin släkting Lindorm inte mindre än 600 penningar när ”han for wt ok wilde til the helgha graff”, det vill säga en reskassa till en pilgrimsfärd till Jerusalem. Tänkeboken berättar emellertid inte om Lindorms långväga resa verkligen genomfördes.

Lite skämtsam samtida avbildning av hur drycken bjudes från källaren. Lägg märke till det lilla skåpet bakom mannen som serverar. Bladet kommer ur ”Cocharelli Codex" som gjordes i Genua i norra Italien mellan 1330 och 1340. Bilderna skildrar en mängd olika ämnen vilka illustrerar de sju lasterna. Den här bilden skildrar frosseri och visar män som äter på en påkostad bankett och dricker på en krog. Samlingen förvaras på British Library. Public Domain.

Lite skämtsam samtida avbildning av hur drycken bjudes från källaren. Lägg märke till det lilla skåpet bakom mannen som serverar. Bladet kommer ur ”Cocharelli Codex” som gjordes i Genua i norra Italien mellan 1330 och 1340. Bilderna skildrar en mängd olika ämnen vilka illustrerar de sju lasterna. Den här bilden skildrar frosseri och visar män som äter på en påkostad bankett och dricker på en krog. Samlingen förvaras på British Library. Public Domain.