För närvarande undersöker vi en gård i Kalmars medeltida hamnkvarter. Gården har legat vid Öningagatan som befolkades av flera ölänningar.

För närvarande gräver vi mitt för Kalmar Konstmuseum. I området låg under medeltiden Kalmars hamnkvarter där bland annat Öningagatan låg.

För närvarande gräver vi mitt för Kalmar Konstmuseum. I området låg under medeltiden Kalmars hamnkvarter där bland annat Öningagatan låg. Foto: Arkeologerna CC BY

Priset till årets ölänning år 2022 är inte utdelat än. Kanske hade Elaus Öning nominerats, om priset funnits då, när han år 1402 nämns i Kalmars medeltida tänkebok. Han är en av flera ölänningar som bodde eller regelbundet besökte staden under medeltiden. För närvarande gräver vi ut delar av en gård som låg vid ölänningarnas gata i Kalmar, Öningagatan.

Det övre medeltida bebyggelseskiktet från 1300–1400-talet med bland annat en ugn och gårdsbeläggningar. Foto: Arkeologerna CC BY

Öningagatan

Nu i veckan har vi börjat undersöka en gård som troligen har legat på norra sidan av Öningagatan som låg i den medeltida stadens hamnkvarter. Gatan har troligen fått sitt namn av att ölänningarna sökte sig hit vid sina besök i staden och kunde få tillfällig inkvartering. Det är också sannolikt att en del gårdar utmed den ca 100 meter långa gatan ägdes av ölänningar, även om inga medeltida källor lämnar uppgifter om det. Sjöfarten mellan Öland och Kalmar var naturligtvis intensiv och de öländska båtarna kunde lägga till vid sin brygga i hamnen. På stadens veckomarknad kunde man till exempel sälja fisk och göra nödvändiga inköp. I Kalmar medeltida tänkebok finns två notiser, en från 1409 och en från 1441, som omnämner Öningagatan. Gatan kallas senare under 1500-talet tvärgatan och kanske har förhållandena vid den tidpunkten ändrats utmed gatan så att det öländska inslaget minskat.

En nivå lägre med kalkstenshällar. Nu är vi i 1200–1300-talets gård.

En nivå lägre med kalkstenshällar. Nu är vi i 1200–1300-talets gård. Foto: Arkeologerna CC BY

Ölänningar i stan

Den medeltida tänkeboken omnämner flera ölänningar. Här finns till exempel bröderna Eskil och Nils Öning med fädernenamnet Botvidsson. År 1402 Biträdde Elaus Öning sin syster Hillegund vid arvskiftet efter hennes make Magnus krämare. En annan ölänning var Per Öning som i slutet av 1400-talet ägde en gård vid Norreportsgatan, vid vilken Öningagatan troligen mynnade i mot väster.

Här ser man en tydligare bild av gården. Foto: Arkeologerna CC BY

Öländsk byggnadstradition i Kalmar?

Gården vi nu undersöker skiljer sig från de andra av de gårdar som vi undersökt nu i vår. Man har nästa genomgående använt sig av öländsk kalksten i gårdsbeläggningar och i grunden till en av byggnaderna. Bebyggelsen påminner mycket om de byggnader från 1300-talet som undersöktes vid Borgholms slott inför entrébyggnadens uppförande. Kanske är det en slump att bebyggelseskicket är likartat och de vidare utgrävningarna i Gamla stan får utvisa om man kan se ett mönster. Nu vet vi inte om just den gård vi gräver ut ägdes av en ölänning, men man kan tänka sig att det legat nära till hands att kunna skeppa över byggnadsmaterial.

En brakteat, ett ensidigt präglat silvermynt. När den är konserverad är det möjligt att bestämma den närmare. Det förekom en mängd olika motiv, bokstäver, kungaporträtt, svärd, kors med mera. Den här är troligen från 1200–1300-talet. Foto: Arkeologerna CC BY

Medeltida fingerborg i kopparlegering. Foto: Arkeologerna CC BY