En av våra fokuspunkter i undersökningen handlar om de gårdar som har funnits på platsen och om de människor som har bott där och brukat jorden i generation efter generation. Hur har husen varit byggda, hur såg försörjningen ut, har det funnits specialisering på vissa gårdar och i så fall i vad? Nu efter några månaders undersökning har vi undersökt flera gårdar och spåren efter ett 30-tal hus.
Järnåldersgård
En av de undersökta gårdarna låg strax söder om den tidigare prästgården i Östra Eneby. På ett 60×50 meter stort gårdstun fanns välbevarade lämningar efter två långhus som avlöst varandra i tid.
Det första huset byggdes på 200-talet e. Kr. och stod i ungefär 200 år. Det har burits upp av parställda stolpar och var 21 meter långt och drygt sex meter brett. Mittskeppet var fyra meter som bredast och något avsmalnande i husets ändar. Mitt i huset fanns en eldstad och denna del har fungerat som bostad.
Det andra huset hade en liknande konstruktion, men med något smalare bredd och något smalare mittskepp. Det har sannolikt varit i bruk fram till den folkvandringstida krisen på 530-talet e. Kr.
Båda husen hade en öst-västlig orientering, för att fånga upp solens värme på bästa sätt. Söder om varje hus fanns en ”tom” yta som tolkas som gårdsplan. På tunet kring husen fanns flera eldstäder för matlagning, hägnader och möjligen ytterligare någon mindre byggnad eller andra stolpburna konstruktioner. Det fanns också en mindre yta med årderspår och spadstick som visar att man har odlat i närheten, odlingen har dock inte kunnat dateras.
Specialisering
De flesta hus som vi har undersökt hittills har varit treskeppiga långhus, så som på järnåldersgården ovan. Under hösten kommer vi att undersöka fyrstolphus och möjliga grophus som kan tyda på olika specialiseringar. Det ser också ut som att vi kan ha hus från yngre järnålder och kanske tidig medeltid, något som vi får återkomma till här i bloggen längre fram.
