Arkeologisk undersökning
Västra Götalands län, Västergötland, Göteborgs kommun, Göteborgs stad, fastighet Gullbergsvass 703:6 m.fl ., fornlämning L1969:1210
Anders Altner och Anders Kjellin med bidrag av Carina Bramstång Plura, Christina Rosén, Veronica Forsblom Ljungdahl, Maria Paring, Ester Nannmark och Mikael Lindahl
Gullbergs befästningar fanns på en bergsklippa med utsikt över Göta älv. Idag återstår den sista befästa byggnaden uppe på bergets topp – skansen Lejonet. Under sju år har Arkeologerna, Statens historiska museer undersökt bevarade befästningslämningar utmed Gullbergets klippor inför den nya järnvägssträckningen Västlänken.
Vallar, tornrum, husgrunder, raserade stenmurar och en mängd intressanta föremål vittnar om platsens historia. Från början fungerade Gullberg som en gränsborg då kung Birger Magnusson lät bygga vad som tolkas vara ett blockhus omgärdat av en palissad på 1300-talet. Gullberget har fungerat som en befäst försvarsanläggning ända in i 1800-talet och fortfarande kan bevarade murpartier ses utmed berget. Befästningarna har genomgått flera byggnationer och rivningar för att under Johan III, Karl IX och Gustav II Adolfs tid, nå sin största utbredning. Det är framför allt från denna period som lämningar finns kvar. Gullbergs befästning spelade en central roll i försvaret av nedre Göta älv och samverkade med andra befästningar och urbana miljöer i området, som gamla Älvsborg och Nya Lödöse.
