Rapport 2023:96
Arkeologisk undersökning
Östergötlands län, Östergötland, Motala kommun, Motala stad, fastighet Stenavadet 3 (del av Holm 6:80), fornlämning L2018:90
Linus Hagberg
Under hösten 2020 undersökte Arkeologerna vid Statens historiska museer boplatslämningar från stenåldern inom fastigheten Stenavadet 3 i Motala, i anslutning till Motalavikens södra strand. Lämningarna spände från mesolitikum till historisk tid, men med stark tyngdpunkt i mellanmesolitikum 6600–6400 f.Kr., och senmesolitikum 4800–4400 f.Kr. Boplatslämningarna koncentrerades till två centralområden på separata terrasser i sydsluttningen ned mot vätterstranden: en på dess krön och en vid dess fot nära vattenbrynet.
I det södra centralområdet, på sluttningens krön, undersöktes två mellanmesolitiska slagplatsytor. Utöver enstaka härdar och skärvstensanläggningar, varav en härd daterades till cirka 6500 f.Kr., hittades rikligt med fynd av mellanmesolitisk karaktär. Fynden visar att bosättarna hade bedrivit systematisk spåntillverkning i kambrisk och sydvästskandinavisk flinta, mikrospåntillverkning i kvarts, samt specialiserade arbeten i ben och horn. Fyndmaterialet omfattade tidstypiska flintspån, mikrospån och skrapande/skärande verktyg i kvarts och flinta, fragmenterade benspetsar, knackstenar, slipstenar och trindyxor i bergart, samt brända hasselnötskal och brända djurben. Inga hus eller hyddor kunde knytas till de mellanmesolitiska aktivitetsytorna.
I det norra centralsområdet, vid foten av sluttningen, avtäcktes en komplett senmesolitisk boplatsenhet. Boplatsen, som vid tiden legat på vätterstranden, omfattande en stolpburen vindskyddsliknande hydda med ett anslutande härdområde och en slagplats. Hyddan och härdområdet daterades till perioden 4900–4500 f.Kr. Det senmesolitiska fyndmaterialet skilde sig från mellanmesolitiska och dominerades av tillverkningsavfall från mikro-spånproduktion i hälleflinta, och mylonit, samt rikligt med bipolärt tillhuggen kvarts. Mikrospåntillverkningen har främst utförts inne i den vindskyddliknande konstruktionen. I och i anslutning till hyddan påträffades också knackstenar, slipstenar och skrapande/skärande kvarts-, mylonit och flintverktyg. Utöver stenmaterialet återfanns också enstaka brända ben och hasselnötskal.
Utöver de mesolitiska lämningarna påträffades också enstaka lämningar som kunde föras till neolitikum, bronsålder, järnålder, medeltid och historisk tid. Bland annat så framkom ett 40-tal fragment av fint dekorerad tidigneolitisk keramik i undersökningsområdets sydvästra hörn. Troligen har krönområdet ursprungligen också hyst en tidigneolitisk boplats vars centralområde legat söder om aktuell undersökningsyta.
