Hur såg livet ut i Gävle för 200–400 år sedan? I maj har ett område i de centrala delarna av stan – den så kallade Rettigska villans källare och grund – undersökts av arkeologer. Bland de äldsta fynden fanns passglas, keramik och mynt från 1600-talet.
Kvarteret Possen och Slottstorget verkar under tidigmodern tid i huvudsak ha bebotts av välbärgade borgare och män i statens tjänst. Men det finns även enklare yrke, som fiskare, representerade bland tomtägarna. Från 1827 ägde familjen Rettig bägge tomterna fram till 1936 då marken donerades till Gävle stad. Rettigska palatset revs 1961 och det finns uppgifter och bilder om att tegelvälvda källare påträffades då och att man hittade tegelgolv och murar i ett av gårdshusen som gränsar mot Islandsgatan.
Tidigare har 18 undersökningar gjorts i närområdet på Söder. Den senaste undersökningen gjordes 2019–2020 på andra sidan Gävleån och då påträffades utfyllnader, raseringslager och fragmentariska bebyggelselämningar, sannolikt från tidigt 1700-tal fram till branden 1776. Sammantaget för närområdet söder och sydost om platsen som grävdes nu har man vid alla arkeologiska undersökningar påträffat valvslagna källare. Det tyder på att de tillhörde välbärgade borgare eller utgjorde förråd och magasinsbyggnader kopplade till slottet.
Platsen som undersöktes i maj berörde två tomter och omfattade 230 kvadratmeter. Här låg en gång i tiden Rettigska villan. Mellan byggnadens flyglar påträffades äldre strandnära lämningar i form av pålar, stockar, utfyllnadslager m.m. Som äldst rör vi oss i början av 1600-talet och från den tiden hittades passglas, yngre rödgods (även importerade kärl från Tysknand, s.k. Weser-keramik) och något mynt.
