I många städer finns fornlämningar som vittnar om tidigare generationers liv på platsen. Forntida sophögar eller andra kulturlager som ibland kan vara flera meter tjocka utgör ett sorts underjordiskt historiskt arkiv, skapat av människors handlingar under lång tid. Genom moderna arkeologiska metoder kan detta arkiv bli till en enorm samhällsresurs.
Kulturlagrens omfattning, som varierar från plats till plats, gör att arkeologiska undersökningar i städer ofta blir komplexa, tidsödande och kostsamma. Vår långa erfarenhet av stora och komplicerade utgrävningar i stadsmiljö gör att vi kan minimera de arkeologiska undersökningsinsatserna och maximera användbarheten av den kulturhistoriska kunskapen i stadsplaneringen.
Vi deltar ofta tidigt i plan- och byggprocessen där våra kulturhistoriska konsekvensanalyser har framtiden i fokus.
Städernas kulturlager kan vara kraftigt fragmenterade, eftersom det ofta byggts eller grävts på platsen i historisk tid. Dessutom är det historiska kunskapsläget svårt att överblicka. Denna kunskap är dock viktig och kan fås genom studier av tidigare undersökningar, äldre markingrepp, historiska kartor och arkiv. Utifrån detta underlag är det möjligt att avgöra fornlämningens karaktär, bevarandegrad och utbredning inför ett planerat markingrepp och det går även att identifiera möjligheter och problem för nybyggnation.