Under asfalten vid Södermalmsskolan finns metertjocka kulturlager som innehåller mängder av information om tidigare generationers vardagsliv. Vid utgrävningen förväntar vi oss att undersöka byggnader, trädgårdsodlingar, ett ölbryggeri och mycket annat från 1600-talet och framåt i tiden.

Hörnet Timmermansgatan – Sankt Paulsgatan år 1912. I bakgrunden skymtar Maria Magdalenas kyrktorn. De raka gatorna, som fortfarande präglar Södermalm, började byggas ut på 1600-talet. Foto: Oscar Heimer, 1912 (SSME030007S). Stockholms stadsmuseum.

Kvarteret Rosendal var från början betydligt större och sträckte sig från Timmermansgatan ända bort till Maria Magdalena kyrka. På en karta från år 1679 kan vi se kvarteret var en grönskande del av staden med stora trädgårdar och malmgårdar. Tomterna tillhörde då överklasspersoner som Sofia Maria de Geer och Henning Drakenberg, de bodde inte här utan använde tomterna för att odla frukt, grönsaker och möjligen också exotiska växter.

Trädgård och malmgård på hörnet

Vi kommer att undersöka två av tomterna i kvarteret, vid hörnet av Timmermansgatan och Sankt Paulsgatan. Den ena tomten var på 1670-talet en fruktträdgård, som tillhörde kyrkoherden i Tyska kyrkan. På den andra tomten fanns en malmgård, där Humbert Hansson från Danzig hade sina byggnader och trädgårdsodlingar. Malmgårdarna tillhörde ofta rika borgare i Gamla stan, som uppförde herrgårdsliknande byggnader med stora trädgårdsanläggningar.

På en karta över Stockholm från 1702 har malmgårdar, åkermark, tullar och väderkvarnar markerats. Karta Stockholms stadsarkiv, grafik Johan Stenvall, Arkeologerna.

Släkten Siferts bryggeri

I början på 1700-talet slogs tomterna på hörnet ihop till en stor trädgårdstomt. År 1712 köpte bryggaren Lars Siferts fastigheten. Familjen Sieverts hade sedan sin bryggeriverksamhet här fram till slutet av 1700-talet. Från 1730-talet verkar trädgården ha bebyggts med bland annat ett brygghus och senare även ett magasin och möjligen också ett bostadshus för familjen.

Ritning på ”ett litet Bräuhuus” som bryggaren Siferts planerade att bygga år 1736 vid Timmermansgatan. Stockholms stadsarkiv.

Garveri, snickeri och skola

På 1800-talet anlades småindustrier på tomten. Vid seklets början av fanns här ett garveri och senare en snickerifabrik. När Södermalmsskolan byggdes på 1930-talet revs alla de äldre byggnaderna.

Kvarteret Rosendal sträckte sig från början ända bort till Maria Magdalena kyrka, som syns längst upp till vänster i bild. Godkänd för spridning av Lantmäteriet. Foto: Amanda Jeppsson, Arkeologerna.

Ny kunskap och park

Nu ska tomten återigen förändras. Södermalms stadsdelsförvaltning ska rusta upp och omvandla området till park.  Men först ska den arkeologiska undersökningen genomföras, eftersom området under mark är klassat som en fornlämning. Undersökningen pågår under sex veckor med början i september. Målet med utgrävningen är att undersöka livsmiljöer och verksamheter i stadens utkant från 1600-talet till 1800-talets mitt.

Exempel på mer detaljerade frågor är:

  • Hur har malmgårdarna och trädgårdarna planlagts? Har det funnits byggnader, brunnar, trädgårdsgångar? Vad har odlats?
  • Hur såg bryggarfamiljens stadsgård ut? Kan fynden berätta om social status? Odlades humle på tomten? Andra ölkryddor?
  • Finns det spår efter garveriet? Byggnader, garverikar?

Visningar och publik verksamhet

Garveri, ölbryggning och sockerplantage. Följ med på en vandring i det förflutnas fotspår och upptäck hur Södermalm såg ut förr. Under visningen får du följa med när arkeologer berättar mer om den arkeologiska utgrävningen och visar fynd.

Visningarna sker varje torsdag kl 15.00 och kl 18.00 mellan 17/9–8/10 , samt lördag 3/10 kl 13 i Medeltidsmuseets regi.
Max 15 personer per visningstillfälle.
Plats: Samling vid S:t Paulskyrkan, Mariatorget 10

Biljetter bokas på webben via Medeltidsmuseets hemsida.

Välkommen!

Vill du läsa mer om platsen?

Bengtsson, Lars. 2007. Palats eller kåkar. Malmgårdar i Stockholm under 1700-talet. Blick – Stockholm då och nu. Stockholms stadsmuseum 4.

Forsberg. L. 2001. Stormaktstidens Stockholm tar gestalt. Gaturegleringen i Stockholm 1625–1650. Monografier utgivna av Stockholms stad nr 157.

Heimdahl, J. 2018. Brewing an Ethnic Identity: Local and Foreign Beer Brewing Traditions in 15th- to 17th-Century Sweden, an example from Nya Lödöse. In Naum, M. & Ekengren, F. (eds.) Facing Otherness in Early Modern Sweden. Travel, Migration and Material Transformations, 1500-1800. The Boydel Press. Woodbridge.

Lindeblad, K. & Nordström, A. 2014. Trädgårdsarkeologi i medeltida och tidigmoderna städer. Källor till trädgårdsodlingens historia: tre tvärvetenskapliga seminarier 2010 – 2012 arrangerade av Nordiskt Nätverk för Trädgårdens Arkeologi och Arkeobotanik (NTAA). SLU Alnarp.

Nyström, M. 1987. Daurerska malmgården och släkten Bellman. Bebyggelse och ägare från 1640-talet till 1800. Söder 700. Sankt Eriks årsbok 1987.

Runer, J. 2020. Rosendal Mindre. Arkeologisk kontroll och förundersökning Södermanland, Stockholms län Stockholms kommun. Kvarteret Rosendal Mindre, Fastigheten Södermalm 4:1 fornlämning 2015:7789. Uppdrag Arkeologi, rapport 2019:21.