Från galgkrogar och tobaksodling till exotisk trädgård på 1800-talet. Vi har undersökt det spännande området vid Johannebergs landeri och målet är att återskapa den unika miljön.

Arkeologerna undersökte trädgården och parken till Johannebergs landeri mellan 2018 och 2020. Johanneberg ligger precis intill Korsvägen, där bland annat en ny station ska anläggas i samband med arbetena för den nya trafiklösningen Västlänken.

Landeriets byggnader kommer inte att påverkas, men den historiska parkens markyta undersöktes arkeologiskt. Tanken är att när byggarbetet är klart ska landerimiljön återskapas med fokus på odling så att det blir en mer publik och inbjudande plats med park och trädgård.

Rapporten och vad hittade vi?

Läs resultatet i rapporten Johannebergs trädgårdar – landeriet vid Korsvägen i Göteborg

Bakgrund: Landerier – platser för odling

Begreppet landeri skrevs in i Göteborgs privilegiebrev när staden planerades. Man avsåg obebyggd mark utanför vallgraven som staten lät staden använda för jordbruk och boskapsskötsel. Större delen av marken användes som gemensam betesmark för göteborgarnas boskap.

Delar av landerimarken styckades upp och arrenderades ut för jordbruksproduktion, ofta till förmögna borgare bosatta innanför vallgraven.

På landerierna uppfördes ofta bebyggelse, ibland ståndsmässiga herrgårdsliknande åretruntbostäder med parkanläggningar. Andra var lantegendomar för helger och sommarnöjen med blommor, bärbuskar och fruktträd i trädgården. En del landerier utvecklades till stora plantager eller industrier.

Flera av dagens stadsdelar bär namn efter gamla landerier till exempel Johanneberg, Lorensberg, Bagaregården, Kviberg m fl. I ett stråk i södra delen av staden runt Liseberg-Korsvägen-Katrinelund finns den största koncentrationen av bevarade landerimiljöer, ett viktigt kulturarv från stadens tidiga utveckling. Johannebergs landeri med byggnader och park ligger tydligt exponerad på sin höjd på Korsvägens västsida.

Utdrag ur karta från 1872, sammandrag av äldre och nyare kartor.

När staden växte utanför vallarna under industrialismen revs många landerier. Deras mark drogs in i stadsplaneringen och bebyggdes med bostäder och industrier. Processen tog fart under senare halvan av 1800-talet och i början av 1900-talet var nästan samtliga landerier inlösta. Men många lever kvar som namn på stadsdelar eller parker. Johannebergs landeri är ett av få där bebyggelsen finns kvar, liksom rester av trädgården.

Akvarell över Johannebergs landeri med staket och grind mot Korsvägen. Målning gjord kring 1850-talet GMA 5565:2.

Stökigt område och tobak

Korsvägen är en plats där två viktiga vägar möts, den ena från staden ned mot Mölndal och vidare söderut, den andra österut mot Örgryte. Den gamla landsvägen (Södra Vägen) förbi Johannebergs landeri är en av Göteborgs äldsta och en betydelsefull infartsväg till staden sedan 1600-talet. Marken här ingick i staden sedan grundläggningstiden men var ett utkantsområde och brukades främst som ängs- och betesmark.

Landerikartan från år 1696 visar att platsen för Johanneberg då var obebyggd. Vid landsvägen söderut fanns det en bom eller grind vid stadsgränsen och strax intill låg en avrättningsplats. Här hade också bödeln sin bostad och landsvägen kantades av de så kallade Galgkrogarna.

Det var ett måhända lite stökigt område i stadens yttersta utkant.

Utdrag ur landerikarta från år 1696. Rött fält markerar plats för Johannebergs landeri.

Något omfattande åkerbruk har troligen inte förekommit på Johanneberg, men ängarna styckades vid mitten av 1700-talet upp i små lotter för tobaksodling. Vid denna tid, eller kanske något senare, fanns här en mindre byggnad. Under senare delen av 1700-talet byggdes en manbyggnad med två separata flyglar, samtidigt som platsen kom att användas som ett lantställe med trädgårdsodling.
Det är denna fas vi kan urskilja än idag.

Utsnitt ur en karta från 1820 framgår att landeriets trädgårdsmark hade utökats. Trädgårdarna hade gångar och var fördelade på en övre trädgård på ca 0,3 tunnland och en nedre trädgård på cirka 1 tunnland. Därutöver fanns ett kålland på cirka 0,3 tunnland.

Exotisk trädgård

Vid 1800-talets början hade landeriet en omfattande trädgårdsodling fördelad på en övre och en nedre trädgård samt kålland, men en hel del ängsmark fanns kvar. Troligen odlades mest frukt och grönsaker. Nedanför mangårdsbyggnaden, invid Södra Vägen, låg en rektangulär damm. Kring mitten av 1800-talet utvecklades en påkostad trädgårdsanläggning med exotiska växter och träd. I slutet av 1800-talet tillkom byggnader i trädgårdens södra del, troligen ett trädgårdsmästeri och ett växthus. Samtidigt planterades en kort allé med knuthamlade lindar.

På utdrag från karta 1872 syns en mindre ekonomibyggnad i väster. Söderut ligger ytterligare två mindre byggnader, varav den ena är placerad i en rundel omgiven av gångar. Dessa förmodas vara ett växthus (orangeri) och trädgårdsmästarens bostad. Nu ser vi att landeriparken växt till full utbyggnad.

Kring sekelskiftet 1900 fortsatte trädgårdsverksamheten med en handelsträdgård som omkring 1920 upphörde på den nedre delen av trädgården. Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 medförde stora förändringar kring Korsvägen.

En linbana anordnades på berget ovanför ner mot de lägre delarna av utställningen och en förbindelsegång byggdes mellan berget vid Johannebergs landeri och Geteberget. På Johanneberg inrättades Barnens paradis och manbyggnaderna på Johanneberg och Liseberg användes som kontor.