Hyddor, rännor, gropar och tre eventuella gravar. Totalt 229 anläggningar hittades under en förundersökning utanför Häljarps by i Landskrona. Nu ska området – då, en forntida havsvik där människor bodde under stenåldern – undersökas närmare.
För flera tusen år sedan låg den aktuella platsen utanför Häljarps by i Landskrona nära havet. Havsnivåerna var under perioder av stenåldern betydligt högre än dagens nivå, upp till 4–5 meter högre, och området utgjorde en karg kustremsa med små vikar och laguner. Här levde människor av det naturen gav och här begravde de sina döda. I dag utgörs platsen av åkermark och landskapet domineras av närheten till Saxån.
I den västra, kustnära delen av Saxådalen finns flera stenåldersplatser och gravhögar. Högarna ligger i ett stråk från Landskronas utkanter utmed en svag förhöjning på den norra sidan av Saxån. De närmaste omgivningarna domineras av ett stort antal stenåldersboplatser som har legat utmed den forna havsviken. Här har man hittat redskap av flinta som spån, skrapor och olika typer av yxor. Det tyder på att platsen nyttjades av människor under hela förhistorien, med en tyngdpunkt till äldre stenålder 9 600–4 000 f Kr och yngre stenålder 4 000–1 700 f Kr. Omkring 700 meter åt nordöst, utmed samma havsvik i Tågerup ligger en en boplats och gravplats från stenåldern som undersöktes 1998.
Under förundersökningen hittades spår av bland annat hyddor, rännor, gropar och gravar som de tidiga Häljarpsborna lämnade efter sig – totalt 229 anläggningar. Fornlämningsbilden är komplex med strukturer från flera olika tidsperioder. Det fanns även spår av enstaka anläggningar från järnålder och diken som troligen har markerat tegindelning av åkermarken.
Arkeologerna hoppas nu bland annat kunna få svar på hur platsen såg ut för så många tusen år sedan,, om det finns olika bebyggelsefaser i området och när dessa etableras och upphör, vad det är för typer av anläggningar och aktiviteter som bedrivs under olika tidsperioder och hur de förändras över tid.
