Den vackra gården Tösta ligger i ett mjukt böljande landskap med ängar och lermarker i Skillebyåns dalgång strax utanför Södertälje. I höst undersöks flera boplatser från järnåldern i området och arkeologerna hoppas få reda på mer om de människor som levde här för 2 000 år sedan.
Platsen som ligger i Hölö utanför Södertälje har en lång historia, redan 1310 omtalas den i ett skriftligt dokument, där det står att en viss Peter Magnusson i Thezde (Tösta) överlät en del av gården till Sko kloster, som botgöring för en förseelse mot klostret. Under senare delen av medeltiden var Tösta i en större och en mindre gård under kyrkan.
Men området har varit bebott betydligt längre än så och om vi kliver tillbaka i tiden var förutsättningarna goda redan under brons- och järnåldern. Spåren från bronsåldern, cirka 1700–500 f. Kr., består främst av rösen, skärvstenshögar (högar av bränd och spräckt sten) och hällristningar. Flera gravfält innehåller gravformer som kan vara från övergången mellan brons- och järnålder. Det tyder på att människor har bott här och använt landskapet under mycket lång tid.
Under äldre järnålder låg gårdarna troligen som nav i landskapet kring vilka man arbetade och rörde sig. Här levde människor, höll boskap, odlade upp marken och begravde sina döda. I närheten finns flera gravfält med ett stort antal gravar. De visar att bygden var väl befolkad under både äldre och yngre järnåldern cirka 500 f.Kr.–400 e.Kr. respektive 400 e.Kr.–1050 e.Kr.
Vid tidigare undersökningar har arkeologerna hittat spår efter hus och gårdar, i Ekeby som ligger söder om det aktuella området, påträffades bland annat två hus från romersk järnålder tillsammans med gravar från folkvandringstid, 375–550 e.Kr, och yngre järnålder. Fynd av slagg visar att järnframställning eller smide också kan ha ingått i gårdarnas verksamhet.
Den arkeologiska utgrävningen berör ett cirka 700 meter långt område, från den vattennära marken i söder till högre och torrare partier i norr. Vid förundersökningen hittades ett treskeppigt långhus från romersk järnålder cirka 0–400 e.Kr. liksom stolphål, härdar och spår av matlagning. Kanske finns det fler rester av långhus dolda i marken. Arkeologerna ska också undersöka en grav i utkanten av ett gravfält, som kan ha hört till en av gårdarna.
Förhoppningen är att få fram en tydligare bild och mer information om hur människorna bodde, arbetade, levde, nyttjade naturens resurser och begravde sina döda i Hölö för flera tusen år sedan.
