I Steneby på centrala Hisingen i Göteborg gräver vi under hösten 2025 en cirka 11 000 år gammal stenåldersboplats. Förutom fynd av flintredskap och avfall efter flintbearbetning, hoppas vi också finna andra lämningar som visar hur människorna har levt och bott på platsen under forntiden.
Hisingens naturlandskap som idag är upplandad med bebyggelse, industrier och allehanda infrastruktur innehåller också en stor mängd fornlämningar. Lämningarna representerar i stort sett samtliga förhistoriska och historiska perioder och vittnar om landskapets enorma förändring – från ett tundralandskap efter inlandsisens tillbakagång till en fullåkersbygd, där havsanknytningen alltid varit viktig.
På Hisingen har de äldsta kända boplatserna från stenålder legat i ett dåtida skärgårdslandskap. Boplatsen vi nu ska undersöka ligger idag cirka 26–28 meter över havet i ett skogsområde. Men för cirka 11 000 år sedan låg lokalen på den västra stranden av en större ö i vad som kan beskrivas som en mellanskärgård. Genom fyndmaterialet av flinta vet vi att boplatsen först nyttjades av en grupp människor under tidigmesolitikum, som traditionellt dateras till en period för cirka 10 000–11 500 år sedan. De fynd som vi tidigare hittat på platsen består bland annat av en skivyxa, en kantstickel och en ensidig spånkärna med motstående plattformar – artefakter som anses som typiska för perioden.
Till följd av landhöjningen efter inlandsisens tillbakagång tappade boplatsen sitt strandnära läge under loppet av mellanmesolitikum. Men med ökande mängder vatten i världshaven till följd av isavsmältningen steg havsnivån igen, ett fenomen som kallas för den postglaciala transgressionen. I början av senmesolitikum (cirka 8 000 år sedan) hade transgressionen nått sitt maximum och boplatsen låg då ungefär 70 meter från stranden. Vid denna tid kom en ny grupp av människor att bosätta sig på platsen, vilka också lämnade efter sig redskap och avfall av flinta.
De olika grupperna av människor som vistats på boplatsen har livnärt sig på marin fångst men också på jakt av landlevande djur. Förutom redskap av flinta hoppas vi hitta spår som visar om platsen nyttjats tillfälligt eller om människorna bott här under längre perioder, något som lämningar efter eldstäder och hyddor skulle kunna indikera.
Under tre veckor i september gräver vi på boplatsen för att ta tillvara fynden och dokumentera de lämningar som finns bevarade efter stenålderns människor. Därefter väntar analyser innan resultaten presenteras i en arkeologisk rapport och vetenskaplig fördjupning. Följ vår grävning på bloggen, Instagram och Facebook.
