Nära Motala ström och det cirka 7 000 år gamla stenålderskomplexet vid Strandvägen finns fler spår efter människor. Vid Stenavadet undersöker vi hösten 2020 en del av ett boplatsområde med bland annat rester av en hydda, härdar där man gjorde upp eld och verkstäder där olika redskap tillverkats. Brända hasselnötsskal som i fjol hittades i härdar och kulturlager dateras till perioden 5700–4100 f Kr, en spännvidd om drygt 1500 år. De visar att människor återkom till och utnyttjade platsen under mycket lång tid.

Den mesolitiska hyddan i det ena delområdet, sedd från söder. I fonden syns Motalas stadskärna på andra sidan om Motalaviken. Foto: Linus Hagberg, Arkeologerna CC-BY

För flera tusen år sedan var läget vid Vättern och Motala ström med sin rika tillgång på fisk, jakt och kommunikation via vattenleder perfekt. Men så har området troligen också utnyttjats under lång tid av jägare och samlare. Platsen vid Stenavadet ligger cirka 500 meter väster om Motala ströms inlopp och dess mäktiga mesolitiska boplatskomplex. Utgrävningen görs för att Motala kommun och exploatören HP-boendeutveckling ska bygga bostäder på fastigheterna Stenavadet 1–3 längs Vätterns södra strand.

Under förundersökningen 2019 fann vi två centrala boplatsområden från jägarstenåldern på cirka 250 kvadratmeter vardera, vilka nu skall undersökas närmare. Ett område har legat på en nedre platå ned mot Vättern, och en övre boplats har funnits på sluttningens krön. Här fanns slagplatser för kvarts, flinta och mylonit där man tillverkade verktyg och redskap, men även ytor där man ägnat sig åt olika former av arbeten och aktiviteter vilket fynd av stenverktyg, brända ben, och boplatsanläggningar vittnar om.

En anslutande yta, 25–50 meter öster om aktuellt undersökningsområde, visade sig under förundersökningarna 2019 hysa en välbevarad hydda med tillhörande härd- och aktivitetsområde. hyddan, längs med Vätterstranden, avgränsades också omfattande områden med kulturlager. Kanske kommer fler hyddor och verkstadsområden av liknande slag avtäckas även inom aktuellt undersökningsområde?

Det perfekta läget

De senaste tjugo åren har arkeologiska undersökningar utmed Motala ströms mynning mot Vättern visat att området varit intensivt och kontinuerligt nyttjat från tidig stenålder till historisk tid; en period som spänner närmare 9 000 år. Särskilt intensiv tycks aktiviteterna varit under äldre stenålder (mesolitikum) mellan ca 7 000–5 000 f Kr. Det strategiska läget i mötet mellan Vättern och Motala ström har erbjudit de mesolitiska stenåldersgrupperna optimala levnadsförutsättningar; rikt fiske i Vättern och Motala ström, jakt och insamling i skogsområden i norr, i våtmarkerna och slättlandet åt söder. Läget vid Vättern och Motala ström var också strategiskt i den mening att det erbjöd snabba kommunikationsvägar till stenåldersmiljöerna på västgötasidan, kring Omberg, och till östersjökustens skärgårdslandskap. Att kontakten varit tät åt alla håll framträder tydligt i det arkeologiska fyndmaterialet som inbegriper allt från sydsvensk och västgötsk flinta till östsvenska yxtyper i grönsten.

Ett axplock av redskapen från den nedre platån. Från vänster: sticklar, retuscherat spån och knacksten. Foto: Peter Zetterlund, Arkeologerna CC-BY.

Ett stenkast bort: Boplatserna vid Motala ström

Särskilt utmärkande mesolitiska lämningar har påträffats omedelbart vid Motala ströms mynning vid Strandvägen, Verkstadsvägen och Kanaljorden. Dessa boplatser undersöktes i samband med uppförandet av en ny järnvägsbro över Motala ström mellan åren 1999–2003 och 2009–2013. Lokalerna har överlappande dateringar och skall betraktas som ett sammanhängande och icke avgränsat mesolitiskt boplatskomplex, ett av de fyndrikaste och ytmässigt största i Skandinavien. Lokalen – som var aktiv under en mycket lång period mellan cirka 7000–5000 f Kr – var både en boplats och en central samlingsplats för områdets jägar-/samlargrupper. Lämningarna omfattar tjocka fyndrika kulturlager, hus, hantverksområden, rituella depositionsmiljöer och gravar.

Förhoppningen är att undersökningen vid Stenavadet kan ge ny kunskap om de mesolitiska gruppernas aktiviteter och boendemönster i regionen, vilket i sig är av stort värde för den mesolitiska forskningen i såväl Östergötland som i övriga Mellansverige.

Läs mer i förundersökningsrapporten Stenavadet – mesolitiska boplatslämningar längs Motalavikens södra strand

Ett vardagsredskap under stenåldern, avslagsskrapa i flinta. Foto: Arkeologerna, CC-BY

Översiktsfoto över den sammanhängande ytan som öppnades på den nedre platån och den plats som ska undersökas hösten 2020. Foto: Linus Hagberg, Arkeologerna CC-BY