Nära Motala ström och det cirka 7 000 år gamla stenålderskomplexet vid Strandvägen finns fler spår efter människor längs Vätterns södra strand. På området Stenavadet har vi hittat stenålderslämningar i form av anläggningar och bearbetad kvarts och flinta och nu görs en förundersökning av platsen.

 

Under september 2019 kommer vi att utföra arkeologiska förundersökningar i Motalas södra utkant. Motala kommun och exploatören HP-boendeutveckling ska bygga bostäder på fastigheterna Stenavadet 1-3 längs Vätterns södra strand i Motala. Etableringen kan ses som ett första steg i kommunens ambition att omvandla stadsdelen från att vara starkt präglat av småindustribebyggelse, till ett framtida bostadsområde naturskönt beläget nära Vättern.

Intensivt utnyttjat område

De senaste tjugo åren har arkeologiska undersökningar utmed Motala ströms mynning mot Vättern visat att området varit intensivt och kontinuerligt nyttjat från tidig stenålder till historisk tid; en period som spänner närmare 9 000 år. Särskilt intensiv tycks aktiviteterna varit under äldre stenålder (mesolitikum) mellan ca 7 000–5 000 f Kr. Det strategiska läget i mötet mellan Vättern och Motala ström har erbjudit de mesolitiska stenåldersgrupperna optimala levnadsförutsättningar; rikt fiske i Vättern och Motala ström, jakt och insamling i skogsområden i norr, i våtmarkerna och slättlandet åt söder. Läget vid Vättern och Motala ström var också strategiskt i den mening att det erbjöd snabba kommunikationsvägar till stenåldersmiljöerna på västgötasidan, kring Omberg, och till östersjökustens skärgårdslandskap. Att kontakten varit tät åt alla håll framträder tydligt i det arkeologiska fyndmaterialet som inbegriper allt från sydsvensk och västgötsk flinta till östsvenska yxtyper i grönsten.

Spånfragment i kambrisk flinta, troligen rest efter redskapstillverkning

Boplatserna vid Motala ström

Särskilt utmärkande mesolitiska lämningar har påträffats omedelbart vid Motala ströms mynning vid Strandvägen, Verkstadsvägen och Kanaljorden. Dessa boplatser undersöktes i samband med uppförandet av en ny järnvägsbro över Motala ström mellan åren 1999–2003 och 2009–2013. Lokalerna har överlappande dateringar och skall betraktas som ett sammanhängande och icke avgränsat mesolitiskt boplatskomplex, ett av de fyndrikaste och ytmässigt största i Skandinavien. Lokalen – som var aktiv under en mycket lång period mellan cirka 7000–5000 f Kr – var både en boplats och en central samlingsplats för områdets jägar-/samlargrupper. Lämningarna omfattar tjocka fyndrika kulturlager, hus, hantverksområden, rituella depositionsmiljöer och gravar.

Det område vi ska undersöka vid Stenavadet ligger cirka 500 meter väster om Motala ströms inlopp och dess mäktiga mesolitiska boplatskomplex. Utredningen som gjordes hösten 2018, visade att här finns såväl stenålderslämningar av förmodat hög komplexitet med anläggningar, sammanhängande kulturlager och betydande fyndmängder av kvarts och flinta men även ytor med lägre anläggningstäthet och mer begränsade mängder fynd. Förundersökningens huvudsyfte är att avgränsa lämningarna. I uppdraget ligger också att bedöma lämningarnas fyndintensitet, stratigrafi, datering och framtida vetenskaplig potential.

All ny kunskap kring de mesolitiska gruppernas aktiviteter och boendemönster i regionen är av stort värde för den mesolitiska forskningen i såväl Östergötland som i övriga Mellansverige.

Ett vardagsredskap under stenåldern, avslagsskrapa i flinta

Publik verksamhet

Du kommer att kunna följa undersökningen i våra sociala medier. I fältarbetets slutskede planeras också för en visning av området, i form av en stenåldersvandring där deltagarna leds igenom det mesolitiska landskapet längs Vätterns södra strand, med start från Kanaljordens rituella miljö och slut vid Stenavadets förundersökningsområde. Längs vägen presenteras huvuddragen kring det rådande kunskapsläget för jägar/samlarstenåldern i området. Datum för visningen kommer du att kunna hitta här, på kommunens hemsida och i lokalpress.