Undersökningen vid Viby/Norrtuna har nu pågått i nästan fem månader och det stora gravfältet med stensättningar och högar har till stor del undersökts. Speciellt för platsen är, som vi nämnt tidigare, att det under gravfältet framkommit en stor mängd lämningar från äldre aktiviteter.
Under juli har en av de stora gravhögarna undersökts och då blottlades en flack yta under denna från tiden före 600-talet e.Kr. Denna yta som inte har sett dagens ljus på 1400 år innehåller rikligt med föremål och avfallslager från olika typer av aktiviteter. Skärvor av trasiga keramikkärl för matlagning samsas med små brända djurben från måltider, skarpkantade eldsprängda stenar från eldstäder och järnslagg. Då vi mödosamt har lyft på stenar och block i stensättningarna har det under vissa gravars kremeringslager skymtat fram liknande avfallslager som under gravhögen, men även tydliga eldstäder och kokgropar för matlagning.
Tillsammans tecknar lämningarna en bild av att man på platsen har sysslat med matlagning men också metallhantverk. Vår specialist på metallhantverk, Mia Englund, har kunnat fastställa att slaggen härrör både från järnframställning och smide. Detta är mycket intressant då det vid Viby/Norrtuna 1962 undersöktes en stensättning, under vilken det påträffades en konstruktion som man med viss tvekan beskrev som en järnframställningsugn. Nu har vi stora förhoppningar om att det längs delar av höjdryggen kan ha funnits flera järnframställningsugnar och att det i området också kan ha bedrivits järnsmide. Dessa aktiviteter har i så fall föregått gravfältet och kan tillhöra den äldre järnåldern.
Både väster och öster om gravfältet har vi de senaste månaderna undersökt lämningar som vi bedömer kan knytas till gårdar från äldre järnålder och kanske till och med yngre bronsålder. Det rör sig om mycket stora ytor med härdar, kokgropar och avfallsgropar samt lager med avfall. Detta representerar med stor sannolikhet områden med grovkök för matlagning och hantverk bedrivet under bar himmel. Dessa grovkök återfinns ofta kring bebyggelsen på de förhistoriska gårdarna. Även ett stolphus, cirka 6×4 meter stort, har undersökts. Det rör sig om en ekonomibyggnad med en eldstad som haft en platta av rödbränd lera. Troligen en bakplatta för att grädda bröd.
Under hösten kommer undersökningen av boplatsen att intensifieras och vi har goda förhoppningar att kunna återkomma med massor av spännande nyheter under de närmsta månaderna.
