Schaktningarna i Kungsgatan i Kalmar börjar närma sig slutet. Då stöter vi på en välbevarad latrin med innehåll i en källare. Vi kommer efter analyser få mer kunskap om hushållets hälsa och livsmiljö.
Utgrävningen i Gamla stan är lite som Forrest Gumps chokladask, man vet aldrig vad man får. Ett schakt kan vara mer eller mindre tömt på äldre lämningar, men oftast bjuder det på välbevarade överraskningar. Denna vecka har vi undersökt en latrin med en påtaglig karaktär i sitt innehåll. Eller som paleoekologen säger: det är najs med ba…
Ture Benktssons gård?
Vi är nu 5–10 meter öster om korsningen Kungsgatan–Västerlånggatan i Gamla stan. Avståndet ner till den medeltida Västerportsgatan är knappt fem meter. Vi har efter sommaren grävt oss igenom medeltidsgatan västerut. Västerportsgatan fortsätter så småningom rakt igenom Krusenstiernska trädgården, men vi kommer om ett par månader åter möta gatan när vi gräver i dagens Västerlånggatan.
Det nu aktuella schaktet sammanfaller möjligen med Ture Benktssons gård som omnämns 1492 och som legat ungefär på denna plats. Ture förekommer i de skriftliga källorna mellan åren 1475–1479 som borgensman för två personer vid namn Hans Somar och Biörn Smid.
Som så många andra gårdar drabbades även denna av Kalmarkriget 1611 och stadsbranden år 1647. Då låg det en källare här och vi har nu fått fram sträckningar av de västra och östra väggarna. Hela norra delen är bortgrävd i samband med äldre ledningsdragningar, bland annat den som gjordes 1974. Källaren har fortsatt söderut i trottoaren och där nuvarande hus är byggt. Källaren har möjligen inte haft ovanvåningar i sten och tegel. Kanske har här stått ett trähus, med tanke på att källarmurarna inte verkar vara lika välbyggda som källarna österut i Kungsgatan.
Knuttimrad latrin
En glad överraskning väntade på oss i källaren. En knuttimrad konstruktion fanns utmed den östra sidan. Konstruktionen var uppbyggd med väggar av liggande plankor som var sammanfogade i knut i hörnen. I hörnen stod nerslagna stolpar som fixerade själva konstruktionen, som var ca 1,1 x 1,7 meter stor. Den omisskännliga doften avslöjade vad vi undersökte. En välbevarad latrin, fylld med bland annat organiskt material. Vi har naturligtvis tagit rikligt med prover för analys. Här kommer vi förhoppningsvis kunna få kunskap om vad man ätit på gården och vad som importerats till köket. Kanske kan det finnas bevarade ägg från inälvsparasiter, som kan ge ledtrådar om hushållets hälsa och livsmiljö.
I våras undersökte vi en inbyggd latrin i ett av stenhusens väggar (läs blogginläggen 2022-04-29 och 2022-05-06). Den här latrinen verkar ha varit fristående i källaren, men den kan möjligen ha varit i bruk från markvåningen. Vidare tolkning av konstruktionen fortlöper under de närmsta dagarna.
Fylld med skräp
Latrinen var fylld med diverse avfall som troligen hamnat här både i samband med att den var i bruk och efter det att den upphörde att användas i början av 1600-talet. Merparten utgjordes av olika keramikskärvor från blyglaserade fat och skålar, samt matavfall i form av djurben. Här låg bland annat ett så gott som komplett fat med dekor av vitlera.
I de osande massorna gömde sig även övre delen, ljuspipan, till en ljusstake i mässing. Själva fotskålen där ljuspipan var fastskruvad saknades. Ljuspipan har ett genomgående hål och ett mindre däröver. Här kan ha suttit en regleringsskruv eller ett handtag. Vi kan se bilden framför oss när någon i början av 1600-talet burit med sig ljusstaken med ett flammande talgljus för att lysa upp i samband sitt nödvändiga besök. Det var nog inte så muntert när ljuspipan lossnade från fotskålen och föll ner i latrinen.
Av någon för oss okänd anledning har också en speciell tegelsten hamnat i latrinmassorna. Det är en profilerad tegelsten, kanske från ett gotiskt fönster eller pelare. Tegelstenen kan ha suttit i en annan byggnad på gården.
