De allra första människorna kom hit redan på stenåldern men man fortsatte att bo här under bronsålder, 1700 f.Kr. till 500 f för att sedan tillfälligt överge platsen. Nu har rester av sju hus, kokgropar, härdar och en brunn hittats.
Under mars och början av april har en arkeologisk undersökning utförts vid Lommabanan söder om Stävie cirka 6 km norr om Lund i Skåne (x6179943, y379228 (SWEREF99 TM). Anledningen till undersökningen var att Trafikverket planerar att bygga ett nytt mötesspår. Undersökningsområdet ligger i ett mjukt böljande fullåkerslandskap bestående av öppen jordbruksmark med enstaka utspridda gårdar. Det utgörs av en höjdplatå i norra delen och en sluttning söderut ner mot Unemåsekärret.
Hela undersökningsytan schaktades där matjorden grävdes upp av grävmaskin för att synliggöra färgningar efter främst stolpar, gropar, härdar, kokgropar och brunnar. Första två veckorna var ganska regniga, vilket bland annat märktes en bit ner för sluttningen där vatten samlades i den siltiga undergrunden. Under resterande delen av undersökningen fick vi till stor del njuta av vårsolen.
Undersökningen resulterade i ett stort antal stolpfärgningar med en koncentration på platån i norra delen och i nedre delen av sluttningen i södra delen. Bland stolpfärgningarna kunde uttolkas sju långhus och två hägnader. Fem av husen har en fortsättning utanför undersökningsområdet medan de två hus som framkom under förundersökningen kunde tas fram i sin helhet. Det tydligaste huset ligger uppe på platån (hus 1). Det fick en typologisk bronsåldersdatering under förundersökningen. Ytterligare en rad med stolpfärgningar har gett huset en säkrare datering till yngsta stenålder. Det har bestått av tre parallella rader med stolpar, dvs. två till norra respektive södra väggen och en centralt belägen rad med stolpar för den takbärande konstruktionen. De sju husen kan preliminärt dateras till yngsta stenålder, bronsålder och yngre järnålder.
Förutom tre hus uppe på platån påträffades rikligt med kokgropar, härdar och en brunn. Kokgroparna var i det närmaste helt cirkulära med lätt skålade eller flata bottnar. Omfattande matberedning har skett uppe på platån. I mellersta och södra delen påträffades ett flertal större lertäktsgropar. Leran har främst använts till klining av husväggar men till viss del även till keramiktillverkning.
Boplatsen har troligen övergivits under övergången till järnålder, men man har troligen återkommit till platsen under yngre järnålder. Fyndmaterialet är ganska litet men analyser av jordprover och dateringar genom C14 kan ge svar på typ av aktiviteter och när dessa har ägt rum.
Bli först att kommentera