Under juni undersökte vi en förhistorisk gårdsmiljö belägen i en åker nära dagens Häljesta gård i Västmanland. Området är speciellt känt för Västmanlands största hällristningsyta som ligger inne på gården. Om ni inte besökt hällristningen ännu rekommenderar vi varmt ett besök, hällristningsfigurerna och dess omgivningar vid Tunabäckens dalgång är spektakulära.
Undersökningen startade med att vi banade bort ploglagret som täckte spåren av boplatsen och metalldetekterade alla massor för att se om det fanns metaller. Efter avlägsnandet av matjorden undersökte vi de gropar och kulturlager som var de främsta spåren av den förhistoriska gårdsmiljön.
Under matjorden framkom stolphål tillhörande ett mindre hus, härdar och kokgropar för matlagning, kulturlager samt två brunnar. Analyser och dateringar från boplatsen är inte klara än så det är lite oklart hur gammal den är, men med tanke på utformningen av brunnar och huset så kan boplatsen kanske vara från någon gång under den äldre järnåldern perioden mellan år 500 f.Kr och cirka år 400 e.Kr.
Vid undersökningen hittades inte några spektakulära fynd men däremot var upptäckten av de två brunnarna något oväntat. Brunnar på boplatser kan innehålla rikligt med information om flora och fauna från tiden då brunnen användes. Analyser av jordprover från brunnarnas bottenfyllning brukar kunna berätta om vad som växte och odlades i närheten samt vilka tamboskap och djur som fanns på gården eftersom man ofta använde brunnar som avfallsgropar när de tagits ur bruk.
