Stadsodling är ingen ny företeelse, tvärtom – de äldre städerna var betydligt grönare än dagens stadsmiljöer. Med hjälp av nya metoder och analyser under 2000-talet har stadsbornas odlingar undersökts arkeologiskt i allt större utsträckning. Den nya forskningen visar att trädgårdsodling var en viktig del i tidigare generationers vardagsliv, både under medeltid och tidigmodern tid.
Den allra största mängden arkeologiskt växtmaterial, som nu sammanställs i projekt ”Porsöl, palsternacka och persilja”, kommer från arkeologiska undersökningar i framför allt städer, från Lund i söder till Falun och Gävle i norr. Sammanställningen visar bland mycket annat att kål, rovor, persilja och dill var vanliga köksväxter under större delen av den tusenårsperiod som studeras. Men i materialet finns det frön, kärnor och andra spår efter ytterligare ett hundratal andra mer eller mindre vanliga kryddväxter, rotfrukter och grönsaker, som också har odlats och använts i matlagning.
Med den kunskap som finns idag verkar det inte som att alla stadsbor hade odlingar på sina stadsgårdar. Men de som vi har undersökt har visat sig ha vissa återkommande och gemensamma drag. Ett av dessa var att kålgården (köksträdgården) var placerad längst bak, från gatan räknat, på den ofta långsmala stadtomten. På medeltiden låg bostadshusen mitt på tomten för att senare flyttas fram ut mot gatan, men kålgårdens mer privata placering behölls långt fram i tiden.
Kålgården var ofta omgiven av plank eller staket i trä, som höll objudna gäster ute och skapade ett gynnsamt mikroklimat för odling. I odlingen fanns också ofta en brunn, som användes i hushållet och för bevattning. Allra längst bak på tomten fanns ofta en, eller flera rektangulära trälådor, där hushållets avfall samlades och komposterades för att sedan blandas i odlingsjorden.
Stadsborna fortsatte att odla på sina tomter långt fram i tiden, åtminstone in på 1800-talet. Flera arkeologiska undersökningar visar att de större städerna förtätades då i samband med industrialiseringen och många av de då flera hundra år gamla odlingarna ersattes med byggnader eller småindustrier.
Läs mer:
Lindeblad, K. 2006. Den gröna staden. (red) Larsson, S. Nya stadsarkeologiska horisonter. RAÄ FoU projekt. Stockholm.
Lindberg, S. & Lindeblad, K. 2013. Stadsbornas odlingar. Hedvall, R., Lindeblad, K. & Menander (red). Borgare, bröder och bönder. Arkeologiska perspektiv på Skänninges äldre historia. Linköping.
Tagesson, G & Carelli, P. 2016 (red). Kalmar mellan dröm och verklighet. Konstruktionen av den tidigmoderna staden. Linköping.
