Äntligen är i stort sett alla analyser färdiga och vi vill dela med oss av de upptäckter som gjorts efter att det sista spadtaget togs i Vellinge.
I senaste inlägget lovade vi att berätta lite om de ben som påträffades i några av de brunnar som undersöktes. Det är alltid lite extra spännande att sätta grävskopan i en forntida brunn. I bästa fall har den syrefria blöta miljön bevarat organiska föremål av exempelvis trä och läder. I Vellinge skulle det i stället visa sig att ett par brunnar överraskade oss på grund av de ben vi fann i dem.
En av brunnarna från vikingatid utmärkte sig nästan omedelbart då det strax började dyka upp stora mängder ben. Vi urskilde snart en tass som vår osteolog Felicia Hellgren kunde berätta kom från en hund. När vi grävde vidare visade det sig att tassen tillhörde en näst intill hel hund. Flera av benen var sammanväxta vilket tyder på att hunden var gammal när den hamnade i brunnen. Tyvärr saknades hundens skalle och nacke men resterade ben berättar att den är byggd likt en irländsk varghund. Hunden som är en tik är dessutom större än den genomsnittliga järnåldershunden.
Det skulle dock visa sig att detta inte var den största hunden i brunnen, nej då. Det fanns nämligen spridda ben av minst ytterligare en hund som haft en mankhöjd på 64 centimeter. För att sätta det i relation så är det en av de största hundarna från järnålder i landet. Denna hund var kraftigt byggd likt en grönlandshund. Ytterligare en intressant detalj är att det på en ryggkota finns spår av ett kraftigt hugg vilket tyder på att hunden styckats. Man kan ju undra varför..
Stora hundar brukar under järnåldern kopplas till finare miljöer och de återfinns ibland i rika gravar. Vi undrar därför varför dessa hundar hamnat i en brunn på en mer ordinär boplats i sydvästra Skåne. Möjligen ska nedläggelsen av den nästan hela hunden tolkas som en form av stängningsoffer som nedlagts då man slutat använda brunnen. Dessutom dök det upp ett helt bakben av nötboskap i samma brunn vilket troligtvis offrats i samma syfte.
Som om det inte vore nog med två spännande hundar så gjordes ett intressant fynd i en helt annan brunn. Denna brunn var anlagd ungefär vid 700-tal och därmed något äldre än brunnen med storhundarna. Spåren av rituella nedläggelser var tydligare här och bestod bland annat av ett helt hästkranium, käkar av nötboskap, svin, får eller get samt ett hundkranium. Det är i detta fall hundens huvudform som är avvikande jämfört med andra hundar. I profil har den en form som påminner om en blandning mellan foxterrier och bullterrier. Förmodligen har den avlats i ett specifikt syfte, kanske för jakt eller rent av som kamphund.
Vi återkommer snart och ska då berätta mer om hur livet sett för på boplatsens invånare.
