Arkeologisk utredning
PM Arkeologerna 2019:4
Karin Lindeblad, Ann-Mari Hållans Stenholm & Jens Heimdahl
De historiska parklämningar som undersöktes vid den arkeologiska utredningen är överlag mycket välbevarade. Det innebär att det i parken vid Rosendals slott finns en fossil park under mark, under dagens vegetationsskikt. Den arkeobotaniska analysen visar att det även finns ett fossilt växtmaterial bevarat under mark. Lämningarna från den historiska parken har ett högt dokumentvärde i sig och kan användas både som underlag inför restaureringar och inom forskningen.
Den naturliga terrängen har varit utgångspunkt för placering av sittplatser och planteringar, merparten av dem har anlagts på naturliga höjdlägen i terrängen. Genom att lokalisera sittplatser och planteringar kan siktlinjer och visuella samband återskapas. Den naturliga terrängen har omformats genom att bergspartier har sprängts bort, berg i dagen har täckts över, sittplatser och stora ytor har planats av och byggts upp med sprängsten och lera. I planteringarna har jord förts på och gödslats med både hushållsavfall, trädgårdsavfall och dynga.
Parkens gångvägar skapar gränser, rörelsemönster och binder samman byggnader, sittplatser och planteringar. Genom att lokalisera och undersöka parkens gångvägar görs den historiska miljön tydligare och läsbar. Gångvägarna har varit olika breda, vilket visar i vilka delar man har rört sig med häst och vagn och vilka delar som var avsedda för promenader till fots.
