En tobaksplantage, kronobränneri och spinnhus för kvinnor. På 1600-1700-talet rådde liv och rörelse på Skeppsholmen i Norrköping, nu undersöks den gamla staden som ligger begravd under gatorna i Inre hamnen.
Hösten 2016 påbörjade vi arkeologiska undersökningar i Inre hamnen i Norrköping, mellan Saltängsgatan och Norra kajen som har pågått i två år. Området på norra sidan av Motala ström ska omvandlas från hamn och industriområde till bostadsbebyggelse. Hösten 2018 fortsatte utgrävningarna i större omfattning. Vi har hittills hittat rester efter framför allt Kronobränneriets och varvets byggnader och gårdsytor, samt den stora skeppsdockan.
År 1613 upprättades en ny stadsplan över Norrköping och en ny stadsdel lades ut på Saltängen norr om Motala ström, där det aktuella området ligger. Den sumpiga Saltängen hade under långa tider använts som betesmark och större delen av området förvaltades av kungsgården.
På 1600- och 1700-talen var området som nu är aktuellt för undersökningar en vattenomfluten ö som då kallades Skeppsholmen. Här har tidigare funnits arbetsplatser och verksamheter av skiftande karaktär. Bland annat har det funnits ett skeppsvarv och hamn sedan 1600-talets början, ett spritbränneri som anlades 1779, ett fängelse för kvinnor, det så kallade Spinnhuset, och en odling av tobak.
Uppdraget görs i samverkan med Stiftelsen Kulturmiljövård, Statens sjöhistoriska museer och Traditionsbärarna.
Kronobränneri på 1700-talet
Öster om varvet låg kronobränneriet. Bränneriets byggnader finns med på flera kartor, den mest detaljerade är från 1779.
På kartan finns ett tiotal byggnader utritade med alltifrån bebyggelse som hade med själva bränningen att göra till bostadshus, stallar och svinhus.
På kartan från 1779 finns även en figur som går ut i vattnet, denna kan troligen tolkas som en brygga. Hela anläggningen har upptagit ett område på cirka 17 000 kvadratmeter, och merparten av detta ligger inom det aktuella undersökningsområdet. Kronbränneriet blev sedermera kronomagasin.
I samband med utgrävningarna kommer vi bland annat att försöka ta reda på frågor som vad som finns bevarat av den kända kronobrännerianläggningen och magasinet? Finns det föremål bevarade från verksamheten? Och hur användes området innan det blev ett kronobränneri på platsen.
Skeppsvarv och hamn
På den äldsta kartan över området från år 1640 finns fyra byggnader markerade vid vattnet, samt en figur som går ut i vattnet som kan tolkas som en brygga.
Även på kartan från 1719 finns en byggnad i närheten av vattnet. Det rörde sig om en ”åbogård” och holmen i övrigt tillhörde staden och användes som betesmark.
Kanske har byggnaderna på dessa kartor haft någon form av koppling till en äldre varvsverksamhet eller till byggandet av Johannisborg? Kronan startade ett varv på Skeppsholmen redan på 1580-talet, vilket övergick i privat regi 1629. Vid det intilliggande slottsbygget, som inleddes på 1610-talet, användes stora mängder tegel som byggnadsmaterial, och det är känt att teglet transporterades dit med pråmar.
I samband att Norrköpings skeppsvarv grundas 1743 tas området i anspråk på ett mer storskaligt sätt. Hela Skeppsholmens sydvästra del användes för varvsverksamheter. På kartan från 1783 finns flera långsmala byggnader markerade. Direkt väster om dessa finns en figur som kan tolkas som en docka. På en senare karta, från 1848, finns en vattenfylld docka markerad längre österut, den stora Skeppsdockan. Under 1700- och 1800-talet upptog varvet en stor del av den västra delen av undersökningsområdet.
Tobak och fängelse
Saltängens östra del var en stadsdel som inte bara var fattig utan också ett träsk och väldigt ohälsosamt att leva i. Här anlades ett spinnhus runt 1740 som kom att vara i bruk i närmare 50 år innan ett nytt, modernare fängelse inrättades vid Drag.
Det gamla fängelsets byggnader hade låg standard och trångboddheten och de bristfälliga sanitära förhållandena medförde både sjukdomar och höga dödstal.
Inom undersökningsområdet finns på 1779 års karta en tobaksodling, benämnd ”Tobaksplantage”. Den har varit inhägnad och omgiven av gator i norr och öster. I väster har odlingen troligen avgränsats av Lillån. Tobaksodling var vanligt förekommande på 1700-talet i Norrköping och staden spelade en viktig roll inom tobaksindustrin. Genom det skriftliga källmaterialet vet vi att det var främst kvinnor och barn som arbetade i dessa odlingar. Kanske fanns det ett samband mellan tobaksplantagen och Spinnhuset?
I samband med utgrävningarna kommer vi bland annat försöka få svar på frågor om några lämningar av Spinnhuset finns bevarade, hur tobaksodlingen utformats och vilken tobak eller andra växter som odlades på platsen.
