Botkyrkas kyrkas har en lång och spännande historia. Under 2013 undersöktes en klockgjutningsplats där man för fyrahundra år sedan gjöt en klocka, klockan som används än idag…
Det var i samband med att Botkyrka församling skulle utvidga sin kyrkogård som undersökningarna gjordes. Det handlade om tre separata fornlämningar; en klockgjutningsplats, en bebyggelselämning och en boplatslämning. De tidigaste spåren i området som undersöktes kommer från järnåldern, medan andra anläggningar som hittats troligen har tjänstgjort som utskänkningsställen under medeltid och senare tid.
Hus under järnåldern
Väster om kyrkogården låg en järnåldersboplats. Här hittades ett litet stolphus och rester av andra boplatsanläggningar. Troligen hade huset någon sorts hushållsfunktion, fynden bestod bland annat av en malsten, keramikkärl och ett bryne.
Gjöts kyrkklockan här?
Den första kyrkan som låg på platsen tros ha varit en träkyrka som uppfördes 1129, den nuvarande stenkyrkan dateras till 1176. Öster om kyrkogården undersöktes en klockgjutningsanläggning som använts en gång för en kyrkklocka som dateras till tidigt 1600-tal. I botten av en större grop återfanns nedre delen av gjutformen, med en eldkammare uppbyggd av tegel och längst ned en planka med ett hål som fungerat som stöd för en centrumstav. I gropens fyllning påträffades smältor av klockmetall och fragment av ugnsväggar.
Här göts en av kyrkans klockor.
Flera klockgjutningsplatser har undersökts i Sverige, ofta var det grytgjutare från någon stad som tillverkade kyrkklockor.
I anslutning till gropen påträffades en fingerring av brons med inskriptionen MARIA och ett viktlod, av typen apotekarvikt. Hur dessa kom dit, vem ringen tillhörde och varför den lades ner där får vi nog aldrig veta… Ofta var klockgjutningar förknippade med vissa ritualer, kanske lades den där i samband med att klockan gjöts eller under en tidigare handling under en äldre medeltida klockgjutning.
Krog under senmedeltid
Byggnaderna inom området söder om bogårdsmuren som vi undersökte kan över tid ha haft flera olika funktioner; dels som så kallad stiglucka/ingång till kyrkogården, som krog/härbärge och som gårdsbyggnader.
Det medeltida fyndmaterialet i den undersökta stigluckan var varierat men inte så omfattande bland annat hittades ett mynt och ett fragment av äldre rödgods. Men kanske förekom det någon sorts utskänkning här ändå i samband med pilgrimsfärder. Under 1500-1700-talet blir tecknen tydligare på att det låg någon sorts allmän samlingsplats i området, att det funnits utskänkning där det serverades mat och dryck och kanske ett härbärge för resande. Två stensatta källargropar som grävdes ut användes för att förvara mat och dryck.
