Nio fiskdammar där munkarna odlade fisk, en liten schackdrottning och rester från vardagslivet på 1700-talet. Kvarteret Eddan i Linköping har avslöjat sina äldsta hemligheter och gett nya pusselbitar till stadens historia.
Mitt i centrala Linköping ligger kvarteret Eddan där nya bostäder ska byggas. Under 2014 och 2017 gjordes stora arkeologiska undersökningar på platsen och ny information om invånarnas tidiga historia såg dagens ljus. Under grävningarna 2014 hittades bland annat odlingslämningar, stads- och åkerdiken och boplatslämningar som medeltida brunnar. Det allra äldsta spåren efter människor utgörs av ett gårdstun från stenåldern med en nedsänkt hyddbotten och stolphål.
Dessutom påträffades bebyggelse som etablerades under 1700-talet på ett antal tomter. Föremål som mynt, djurben, trasiga kritpipor och glas grävdes fram, kanske var det saker som invånarna slängde på sophögen eller tappade bort.
Under 2017 hittades nio gropar och olika träkonstruktioner som troligen var dammar där munkarna i det närbelägna franciskanerklostret odlade fisk. Kanske hade man karpar, rudor, ål eller gädda för att dryga ut kosten, under fastan var kött till exempel inte tillåtet. Den största dammen är drygt 20 meter lång och fem-sex meter bred. Flera av dammarna är av trä.
För att se hur de såg ut i 3D klicka här.
Medeltida Linköping
Linköping var under äldre tid centrum i Östergötland, men staden började troligen inte växa fram förrän under 1300-talet. Kvarteret Eddan ligger i utkanten av Linköpings medeltida och tidigmoderna stadsområde, på gränsen mellan själva staden och dess omgivande åkrar, ängar och betesmarker. På stadsjordarna fanns också stadens avrättningsplats, Djurgårdsgatan utmed kvarteret, tidigare Galggatan.
Marken i Eddan tillhörde sedan reformationen stadens hospital som låg i grannkvarteret, men under medeltiden var hospitalet platsen för franciskanernas konvent.
Odling på 1700-talet
Inne i Linköping odlade man på flera olika platser; fruktträdgårdar, humlegårdar, kålgårdar och till och med åkermark. Vad man odlade varierade över tiden, allt ifrån den äldsta medeltida åkerodlingen till senare kål- och trädgårdar.
Odlingen användes både till borgarnas dagliga matbord och försäljning, men växter utnyttjades även som medicin av munkarna. Till det sistnämnda hör exempelvis bolmört, läkemalva och spikklubba. Under 1600-talet stakades tomter ut i Eddan där det bland annat odlades tobak. Någon bebyggelse uppstod inte förrän under 1700-talet. Av byggnadslämningar har främst mindre källare, syllar till husgrunder och skjul påträffats, men även föremål från vardagslivet som mynt, djurben, trasig keramik och glas. En arkivanalys av vilka som har bott i kvarteret under 1700-talet har visat att det mest var personer med små medel som arbetarkarlar, soldater, änkor och pigor.
Den gamla träbebyggelsen med hus och tomter som fanns kvar under lång tid in på 1900-talet revs 1939 när busstorget anlades och på 1970-talet blev det parkeringsplats.
Eddadrottningen
Ett av de finaste fynden som gjordes under utgrävningarna i en igenfylld brunn är en 800 år gammal spelpjäs av horn. Den föreställer en kvinna på en tron, kanske en drottning. Hon har en krona på huvudet, håret är flätat och hon är klädd i en klänning med mantel som faller i mjuka veck. Dessutom finns rester av röd färg kvar. Figuren påminner om vikingatida schackpjäser, liknande finns på British museum i London. Kanske var det någon som spelade schack på 1200-talet som tappade en pjäs.
