Några stenkast från det gamla järnbruket med anor från 1500-talet ligger rester av kolningsanläggningar. Kolaren var en person som hade till yrke att tillverka träkol för bland annat hyttor och smedjor och ibland låg milorna långt ut i skogen. Sommaren 2019 undersöker vi spåren efter denna verksamhet och de människor som levde i milans skugga.

Många kolarkojor har anlagts intill större block. Här rensar arkeologen fram spisröset. Foto: Magnus Lindberg.

Undersökningsområdet ligger i anslutning till Frövifors bruk som mellan åren 1558–1890 var ett järnbruk. För några år sedan utförde Arkeologerna utredningar inom området och vid utredningens första etapp påträffades 32 kolningsanläggningar och 23 kolarkojor. Vid den efterföljande utredningen etapp 2 gjordes en bedömning av vilken kunskapspotential dessa kontexter hade bland annat utifrån bevarandeförhållande och komplexitet. Utredningen gav mycket ny kunskap om lämningarna i stort och den systematiskt utförda metalldetekteringen bidrog till ett varierat fyndmaterial. Fynd av bland annat mynt och knappar underlättade våra möjligheter till att datera flera av lämningarna utan att låta göra en kol-14-datering. Fynd av oxskor, hästbroddar, redskap och personliga ägodelar bidrog även till ny kunskap om hur verksamheten bedrivits och människorna bakom den.

Sommaren 2019 är vi återigen tillbaka för att förundersöka ytterligare åtta kolningsanläggningar. Intill en del av kolningsanläggningarna finns även kolarkojor som kommer att undersökas inom ramen för förundersökningen. Vi hoppas få en bättre förståelse för hur man organiserade platsen för kolning på ett mer övergripande sätt än tidigare och kunna sätta in den i en samhällskontext. Det finns även goda möjligheter att göra bedömningar kring återanvändning och teknologiska aspekter kring kolningen. En förhoppning är även att vi ska kunna spåra eventuella sidoaktiviteter som tagit plats i kolarmiljön, till exempel olika former av hantverk.

Alla metoder (bland annat metalldetektering, naturvetenskapliga analyser och historiska studier) som används i projektet är väl beprövade men har inte tillämpats på denna typ av lämning som ett sammanhållet undersökningspaket. Vår förhoppning är att metoderna kommer ge oss större möjligheter till kunskapstillväxt.

Vad döljer sig i terrängen? Spåren efter tidigare kolningsverksamheter är i de flesta fall helt överväxta. Foto: Magnus Lindberg.