I utkanten av Höllviken i det sydvästra hörnet av Skåne, endast ett stenkast från Fotviken och på en plats där fornlämningarna ligger tätt, har en arkeologisk undersökning dragit i gång. Arkeologerna befinner sig på platsen för att söka efter lämningar som kan berätta mer för oss om platsens historia, och om människorna som bott där.

Vårt undersökningsområde ligger knappt 1,5 kilometer från havet, mitt bland bördiga lerjordar och nära magra strandmarker. Här arbete i fält en tidig morgon. Foto: Arkeologerna CC BY

Varför gräver vi?

PEAB Bostad AB planerar tillsammans med Vellinge kommun för att bygga bostäder inom området som ska undersökas. Eftersom det sedan tidigare är känt att det finns fornlämningar inom området görs arkeologiska undersökningar enligt kulturmiljölagen. Tidigare har flera arkeologiska arbeten gjorts både inom det aktuella området och på intilliggande ytor. Den arkeologiska undersökning som nu är i gång är den sista i ordningen och i och med den tas fornlämningen inom området bort och byggföretaget kan, efter att vi är klara, ta marken i anspråk.

Platsen

Vårt undersökningsområde ligger knappt 1,5 kilometer från havet, mitt bland bördiga lerjordar och nära magra strandmarker. En utmärkt plats att slå sig ner på under förhistorisk tid. Omedelbart intill undersökningsområdet låg tidigare en stor förhistorisk boplats där inte mindre än ett 50-tal stolphus stått. Utöver hus hittades mängder av spännande fynd. Som exempel kan nämnas metallföremål i form av dräktspännen, ett hängsmycke eller beslag i form av ett huvud och som dateras till vikingatid (ca 800–1050 e.Kr.), söljor (spännen) från äldre medeltid och fram i historisk tid (ca 1050–1500), keramik från flera olika tidsperioder och en glasskärva från folkvandringstid (ca 400–550 e.Kr.). Området är nu bebyggt med bland annat skola och bostäder. Under de närmaste veckorna kommer vi att befinna oss i vad som antagligen är den östra utkanten av denna boplats.

På lite längre avstånd från undersökningsytan finns ytterligare fornlämningar i form av allt ifrån gravar till boplatslämningar från stenålder fram till medeltid, och fyndplatser för allt ifrån flint- och stenföremål till spektakulära metallföremål.

Längst upp i bild till vänster: en armborstfibula från folkvandringstid (omkring 400-550 e.Kr). I mitten till höger: en förgylld fågelfibula från vendeltid (omkring 550-800 e.Kr.) där huvudet saknas. Längst ned: en korsformig fibula som blivit en smula skev, troligen efter att ha legat i ploglagren under lång tid. Även denna dateras till folkvandringstid. Foto: Arkeologerna CC BY

Vad tror vi att vi ska hitta och vad vill vi veta?

Eftersom den arkeologiska undersökningen är den sista i en rad av arkeologisk verksamhet på platsen har vi en ganska bra aning om vad som kommer att dyka upp när matjorden tas bort. Under förundersökningen som gjordes 2022 hittades boplatslämningar som tolkats som långhus, en fyrstolpsbod, gropar, härdar och stolphål. Lämningarna daterades till förromersk järnålder-romersk järnålder, det vill säga omkring 500 f.Kr. till 400 e. Kr.

Inför fältarbetet har ytan undersökts med magnetometer, som en del av ett internt utbildningsprojekt. Arkeologiskt eller historiskt intressanta underjordiska strukturer kan nämligen orsaka avvikelser i jordens magnetsfältsstyrka och med ett känsligt mätinstrument kan dessa avvikelser mätas och analyseras. Med hjälp av mätningarna skapas sedan en bild av hur det ser ut under markytan. Det ska bli spännande att se om de bilder och tolkningar som undersökningen generade överensstämmer med bilden vi får när matjorden banas av.

Inför varje arkeologisk undersökning formuleras alltid ett antal frågor som ska besvaras i rapporten. Fokus för just den här undersökningen ligger på det neolitiska landskapssammanhanget – den neolitiska boplatsens ekonomiska bas, resursutnyttjande och ekologiska förhållanden samt kopplingen till offermiljön i våtmarken.

En massiv härd/kokgrop syns i förgrunden medan schaktningen fortsätter längre bort. Foto: Arkeologerna CC BY

Ett annat fokus ligger på hur boplatserna varit organiserade och om det går att fastställa i mer detalj under vilka perioder området varit bebott. Går det att se om vissa hus eller gårdar haft speciella funktioner eller om de som bott där haft olika social status? Går det att förklara varför bebyggelsen först ökat under yngre romersk järnålder och sedan minskat under folkvandringstid? Frågorna är många men vi har stora förhoppningar om att kunna svara på dem när undersökningen och det efterföljande analysarbetet avslutats.

Förundersökningen ägde rum mitt under brinnande sommarhetta med arkeologer som tampades med stenhård soltorkad lera. De försvårande omständigheterna resulterade bland annat i svårundersökta lämningar och få fynd. Vi ber därför vädergudarna om en fin höst med lagom mycket väta och många spännande upptäckter!

Mer information

Vårt arbete går att följa genom bland annat löpande blogginlägg och inlägg i sociala medier, såsom Instagram och Facebook. Utöver det kommer vi att ha en visning på plats för de som är intresserade av att se vår undersökning på närmre håll. Håll utkik på vår hemsida och i våra sociala medier för information om vad som händer framöver!

Schaktning en tidig morgon. I schaktet syns mörka ränder i form av äldre diken mot den ljusa undergrunden. Foto: Arkeologerna CC BY