Under hösten 2023 undersöker vi två boplatsmiljöer vid Berga Äng utanför Linköping. Totalt handlar det om 8 000 kvadratmeter under fem veckor, med lämningar från äldre järnåldersboplatser, färdvägar och ett antal skålgropar. Troligen rör det sig om en mindre och en större gårdsmiljö.

Ett träd som sträcker ut sina grenar över ett kalt område där arkeologer jobbar.
Undersökning av det större boplatsområdet i södra delen av ängen. Foto: Moa Gillberg, Arkeologerna CC BY.

Det finns vissa saker som pekar på att antalet gårdar minskat kraftigt under folkvandringstid, vilket skulle kunna vara fallet med gårdarna som vi nu undersöker.

Enstaka undersökningar har skett under tiden då Linköping stad, med områden som Berga växte fram på 1960-talet. Men då var det huvudsakligen gravar och gravfält som undersöktes, eftersom boplatsarkeologin inte riktigt tagit fart ännu. Historiska kartor visar att en bytomt funnits i området sen lång tid tillbaka, Berga bytomt. När den ska ha etablerats är okänt, men det är möjligt att det skedde under vendeltiden (cirka. 450–750 e.Kr.) vilket vi kan se exempel på många andra platser i Sverige.

En arkeolog gräver ute på ett område omgärdat av träd.
Arkeologerna undersöker det mindre boplatsområdet i norra delen av ängen. Foto: Marcus Adamsson, Arkeologerna CC BY.

I början av 1960-talet undersöktes ett stort gravfält från vendel- och vikingatid, där Bäckskolan ligger idag. Gravfältet låg cirka 400 meter sydväst om Berga bytomt, så dateringen på gravfältet skulle därför kunna peka på att bytomten etablerades under den perioden.

Huvudtemat för vår undersökning är det vardagliga livet på gården, med allt vad det kan innebära: Djurhållning, odling, hantverk, handel med mera. Vårt fokus ligger på boplatserna, där färdvägarna kan ha använts för att knyta samman dem med närliggande områden. Det finns ytterligare ett gravfält norr om boplatserna, som kallas nötbacken. Dateringar från förundersökningen 2017 visar att flera lämningar på boplatsen är från den senare delen av äldre järnålder (runt Kristi födelse), medan gravarna kan vara från både äldre och yngre järnålder (500 f. Kr fram till 1100-talet e. Kr). Gravarna är inte undersökta, men de skulle kunna vara kopplade till boplatsen eftersom det inte var ovanligt med en gård så nära inpå gravfältet under äldre järnålder.

Andreas Toreld från Stiftelsen för dokumentation av Bohusläns hällristningar känner med fingret på en av de nyupptäckta skålgroparna.
Andreas Toreld från Stiftelsen för dokumentation av Bohusläns hällristningar känner med fingret på en av de nyupptäckta skålgroparna. Foto: Arwo Pajusi, Arkeologerna, CC BY.

De lämningar som vi redan nu kan se på ängen är stolphål från stolpbyggda hus och hägnader, men också vardagliga aktiviteter som brunnar, härdar, kokgropar, keramik och malstenar. Dessutom har vi haft besök av Stiftelsen för dokumentation av Bohusläns hällristningar. Eftersom det finns hällar med dokumenterade skålgropar, letade de efter fler odokumenterade hällristningar i området. De fann ytterligare två skålgropar vid en häll som ligger mellan de två gårdsmiljöerna. Innan var tre dokumenterade på samma häll, men på motsatt sida.

Ett berg med hällristningar ifyllda med vitt.
De två nyupptäckta skålgroparna ifyllda med vit krita, för dokumentations skull. Foto: Arwo Pajusi, Arkeologerna CC BY.