Lunds domkyrkaLunds domkyrka Foto: Arkeologerna (CC BY)

Kyrko- och kyrkogårdsarkeologi

Landets många kyrkor, och de tillhörande kyrkogårdarna, är betydelsefulla delar av vårt kulturarv. I många av kyrkorna har Guds ord predikats i mer än tusen år, och på kyrkogårdarna har de döda begravts alltsedan kristnandet. Kyrko- och kyrkogårdsarkeologin fokuserar på de historiska förändringarna som präglat det kristna kulturarvet. Denna kunskap berättar inte bara om skiftande byggnadsideal, utan också om hur människor levde och tänkte förr.

Under kristendomens tusenåriga historia i Sverige har den kristna läran, och dess uttolkningar, stått i ständig förändring. Varje ny generation har format sina egna gudstjänstlokaler. Trots att kyrkorna i regel varit desamma sedan medeltiden har de genomgått återkommande om- och tillbyggnader. De rådande stilidealen har ständigt förändrats. Under 1700- och 1800-talet var förändringsivern så intensiv att många medeltidskyrkor revs för att ersättas av nya och moderna kyrkor.

Också kyrkogårdsbruket och de rådande begravningsritualerna har genomgått stora förändringar över tid. Dessa har bland annat formats av sociala förhållanden, och tog sig uttryck i hur och var de döda begravdes. Sociala skiktningar, könstillhörighet och familjära släktskapsförhållanden styrde äldre tiders val av gravplatser, liksom idéer om kyrkogårdsmarkens helighet. Genom osteologiska analyser av de begravdas ben får vi kunskap om de människor som levde förr, om hälsostatus och livsförhållanden.

Kyrko- och kyrkogårdsarkeologiska undersökningar bidrar till att fördjupa och förnya kyrkohistorien, och ger oss ökad kunskap om kristendomens materiella miljöer liksom de uttolkande människornas verklighet. Undersökningarna kan dessutom bidra till att påträffade kyrkolämningar och gravar bevaras för framtiden.

Kontakt

Rikard Hedvall Hanna Menander
Arkeolog Arkeolog
010-480 81 49 010-480 81 58

Dela sidan på