Arbetet inomhus fortskrider och vi är nu i full gång med att ta hand om metallföremålen från gravfältet. Under mer än tusen år har föremålen varit täckta av jord och tiden har brutit ner dem till varierande tillstånd.
En del föremål är i gott skick och vi kan avgöra vad det är för typ av föremål så fort vi ser det, medan andra korroderat så kraftigt att det enda vi ser är klumpar i olika storlekar.
Här syns ett spänne av kopparlegering som är i behov av konservering för att vi ska kunna veta vilken typ det är.
I samma stund som de kommer upp ur jorden, i den fria luften, ökar dessutom nedbrytningen i snabbare takt. För att vi ska kunna veta vilka föremål vi har och för att vi alla ska kunna se föremålen i framtiden behöver de konserveras. Hos konservatorerna kommer föremålen först att undersökas för att ta reda på hur skadade de är. De korroderade klumparna röntgas så att det som gömmer sig innanför syns. Därpå följer konserveringen, en procedur som kan ta lång tid, innan föremålen slutligen skickas tillbaka till oss.
Eftersom vi kommer att vara utan föremålen en tid passade vi på att fotografera dem, så att vi kan fortsätta med tolkningsarbetet även när föremålen är ivägskickade.
När vi var och lämnade in våra Bådstorpsföremål fick vi tillbaka föremål som var färdigkonserverade. Föremålen kommer från en förundersökning av prästgårdstomten i Östra Eneby, Norrköping som gjordes våren 2018. Vill ni veta mer om den undersökningen kan ni hitta rapporten här
