Rapport 2019:10.
Arkeologisk undersökning 2016.
Skåne, Lomma kommun, Fjelie socken, fastighet Fjelie 15:1 (9, 10) fornlämning Fjelie 13:1, 45:1 och 55
Sofia Lindberg & Katalin Schmidt Sabo (red.) Magnus Artursson, Per Lagerås, Ola Magnell med bidrag av Sten Skansjö & Torbjörn Brorsson
Hösten 2016 genomfördes en stor arkeologisk undersökning i västra utkanten av Fjelie by utanför Lund. Även en mindre yta längs landsvägen (E6.02) väster om Fjelie ingick i uppdraget. Undersökningen utfördes med anledning av att Trafikverket planerade att bygga en planskild korsning på ytan inom byn, samt bredda landsvägen.
Enligt det bevarade kartmaterialet har det kring 1770 legat tre gårdar inom området, gård 18, 19 och 22. Vid undersökningen framkom byggnadsrester efter alla tre gårdar. Men här fanns också spår efter betydligt äldre aktiviteter och bebyggelser. Kultiska aktiviteter har utövats under stenåldern och nere vid bäcken påträffades offrade hästben efter ritualer som utövats under äldre järnålder. Redan under bronsålder och äldre järnålder har det också funnits gårdsbebyggelse i området. Spår efter vikingatida byggnader talar för att det har funnits en vikingatida/tidigmedeltida storgård på platsen innan byn Fjelie.
Huvuddelen av storgården har troligen legat längre österut, på den plats där nya kyrkogården nu ligger. Från och med 1200-talets början framträder de tre gårdslägena med sina hus och gränser, troligen först efter att storgårdens markinnehav omorganiserats. Gårdarna kom att finnas kvar ända fram till 1800-talet. Två av gårdarna hade en kontinuerlig bebyggelse, medan gården längst i väster verkar ha haft en ödeperiod mellan 1400–1600, möjligen som en följd av pesten vid 1300-talets mitt och den påföljande krisen. Gårdarna var familjebaserade jordbruksenheter som krävde bönderna på god koordinationsförmåga och samarbetsvilja. Trots att de inte själva ägde markerna de brukade, så ser vi att det fanns utrymme för brukarna att hitta olika möjligheter till överskottsproduktion. Analyser av material från ugnar i husen avslöjar att man, förutom traditionella jordbruket, har arbetat med ölbryggning och även hanterat fisk i stora mängder. Jordägare har krävt landgille (ränta) i vissa produkter och andra varor har varit möjliga att sälja på marknaden i Lund. De skriftliga källorna berättar att gårdar i Fjelie genom historien har ägts av utsocknes frälse, kyrkan och av kronan. Men även om vissa produkter har varit efterfrågade och inkomstbringande, har bredden i den agrara produktionen behållits
