För mellan 2 000 och 3 000 år sedan slog sig människor ner i sydvästra Skåne i det som idag är Stävie. Här har troligen två hus stått, där människor levde, brukade jorden och höll sina husdjur. Platsen övergavs så småningom men kan tagits i bruk på nytt under yngre järnålder. Under 2020 grävs området ut.
Undersökningsområdet ligger i ett mjukt böljande fullåkerslandskap bestående av öppen jordbruksmark med enstaka utspridda gårdar. Det utgörs av en höjdplatå i norra delen och en sluttning söderut ner mot Unemåsekärret. Orsaken till undersökningen är att Trafikverket ska bygga ett nytt mötesspår vid Stävie längs Lommabanan.
Under förundersökningen av boplatsen (Stävie RAÄ 54) hittade arkeologerna lämningar efter två huskonstruktioner. Hus 1 kan typologiskt dateras till yngre bronsålder (cirka 1700 f.Kr. till 500 f. Kr.). Även hus 2 har med hjälp av 14C daterats till yngre bronsålder men kan typologiskt dateras till vendeltid. Ytterligare spår efter stolpbyggda konstruktioner påträffades också. Västra halvan av höjdplatån har i huvudsak utgjort ett matlagnings- och resursområde i form av täktgropar, härdar och kokgropar. Även en möjlig urnegrav påträffades. Området har troligen nyttjats av människor under perioden yngre bronsålder och äldre förromersk järnålder.
Boplatsen har troligen övergivits under förromersk järnålder, men hus 2 indikerar att man troligen har återkommit till platsen under yngre järnålder. Detta behöver utforskas ytterligare under den aktuella undersökningen. Tyngdpunkten för bosättningen verkar emellertid ligga i yngre bronsålder. Hus 1 har skurit eller skurits av andra stolbyggda konstruktioner, vilket tyder på en platskontinuitet med flera bosättningsfaser. Stora delar av den norra platån och sluttningen ner mot våtmarken har varit bebodd.
Eftersom platsen ligger nära järnvägen kommer inga visningar i fält att vara möjliga, däremot kan du följa arbetet på vår webb och i våra sociala medier.
