På en plats strax utanför Mjölby finns spår av gårdar och annan bebyggelse kvar under jorden. Här har människor odlat sin mark, hållit djur och levt under lång tid. Genom en ny undersökning hoppas arkeologerna få ökad kunskap om platsen och om dem som levde här tidigare.
Vid Hulje strax utanför Mjölby i Östergötland genomför Arkeologerna omfattande arkeologiska arbeten som påbörjats i augusti och beräknas vara färdiga i slutet av november. Här pågår parallellt arkeologiska förundersökningar och utredningar inom ett nästan 30 hektar stort, sammanhängande område (300 000 kvadratmeter). Arbetena ska ligga till grund för Mjölby kommuns planarbete.
På en höjd i området finns en häll med cirka 400 skålgropar; Östergötlands näst största skålgropslokal. Genom området har det tidigare runnit en liten bäck och områdets lägsta partier har varit sanka och under historisk tid använts som äng.
Skålgropslokalen har varit del av en rituell plats där även partier av bäcken står i fokus. Det finns spår av rituella måltider, offer i en brunn samt keramikkärl med mat som deponerats i bäckkanten. Platsen har varit i bruk från yngre bronsålder till tidig kristen tid, cirka 700 f. Kr.–1000-talet e. Kr., och undersöktes 2010. I områdets närhet har det också tidigare undersökts en stor boplats med spår av en tidigneolitisk gård, samt två gårdar från yngre förromersk och romersk järnålder.
I det område vi nu arbetar inom finns lämningar av bebyggelse som kan vara från yngre stenåldern eller neolitisk tid (vi inväntar 14C-dateringar). Dessutom finns spår av flera gårdar som skulle kunna vara från äldre järnålder.
I och med de aktuella undersökningarna kommer vi att kunna skapa oss en detaljerad bild av bebyggelse och markanvändning inom ett väl avgränsat landskapsrum vid Hulje.
