Området väster om Kalmar slott var stadens centrum från början av 1200-talet fram till mitten av 1600-talet då staden flyttades till Kvarnholmen. Nu görs en stor arkeologisk undersökning i Gamla stan som berör ett antal medeltida tomter med stenhus, källare och byggnader av trä.
Det medeltida Kalmar var en planlagd köpstad i likhet med flera andra samtida städer runt Östersjön. Mitt i staden låg det stenlagda torget som omgavs av den väldiga Storkyrkan, rådhuset och handelsgårdar. Bebyggelsen var tät och här fanns en imponerande samling av hus i tegel och kalksten. I staden byggdes ett dominikankonvent för munkar och möjligen ytterligare en kyrka. Dessutom uppfördes en stadsmur av avsevärd längd, precis som i Visby och Stockholm.
Varför gräver vi?
Kalmar Vatten kommer under 2022 och 2023 att förnya befintliga vatten- och avloppsledningar samt bygga ut dagvattenledningar där dessa saknas. Dessa markarbeten kommer i vissa fall att påverka lämningar av medeltida bebyggelse och verksamheter. I samband med detta görs arkeologiska undersökningar enligt kulturmiljölagen. Inom Gamla stan har det sedan 100 år utförts flera arkeologiska utgrävningar, men nya markingrepp kan ge okända fynd och moderna analysmetoder kan ge ny spännande kunskap.
Vad kommer vi att hitta?
De arkeologiska undersökningarna förväntas beröra ett stort antal medeltida tomter med stenhus, källare och byggnader av trä, samt till exempel brunnar och avfallsdepositioner. I dessa miljöer kan det finnas spår efter olika verksamheter, som hantverk och handel. Markingreppen berör även det medeltida gatunätet och delar av den medeltida stadsmuren, samt den eftermedeltida försvarsvallen. Kanske hittar vi även spår efter Kalmarkriget 1611.
Mer information
Vi kommer att anordna visningar för allmänheten. När och var får du reda på genom skyltning på platsen eller genom att hålla koll på hemsidan. Du kan även följa arbetet och den arkeologiska utgrävningen i bloggen och på våra sociala medier som Instagram och Facebook.
