Området väster om Kalmar slott var stadens centrum från början av 1200-talet fram till mitten av 1600-talet då staden flyttades till Kvarnholmen. Nu görs en stor arkeologisk undersökning i Gamla stan som berör ett antal medeltida tomter med stenhus, källare och byggnader av trä. 

Flygbild som visar Gamla stan i Kalmar med Kalmar slott till höger.

Flygbild våren 2021 mot Gamla stan i Kalmar. Södra kyrkogården med sina lindalléer anlades i början av 1860-talet, delvis inom det medeltida stadsområdet. Foto: Arkeologerna CC BY, med tillstånd från Lantmäteriet

Det medeltida Kalmar var en planlagd köpstad i likhet med flera andra samtida städer runt Östersjön. Mitt i staden låg det stenlagda torget som omgavs av den väldiga Storkyrkan, rådhuset och handelsgårdar. Bebyggelsen var tät och här fanns en imponerande samling av hus i tegel och kalksten. I staden byggdes ett dominikankonvent för munkar och möjligen ytterligare en kyrka. Dessutom uppfördes en stadsmur av avsevärd längd, precis som i Visby och Stockholm.

Varför gräver vi?

Kalmar Vatten kommer under 2022 att förnya befintliga vatten- och avloppsledningar samt bygga ut dagvattenledningar där dessa saknas. Dessa markarbeten kommer i vissa fall att påverka lämningar av medeltida bebyggelse och verksamheter. I samband med detta görs arkeologiska undersökningar enligt kulturmiljölagen. Inom Gamla stan har det sedan 100 år utförts flera arkeologiska utgrävningar, men nya markingrepp kan ge okända fynd och moderna analysmetoder kan ge ny spännande kunskap.

Valv från en källare vid det medeltida torget som grävdes 2016

Valv från en källare som tillhörde en byggnad utmed norra sidan av det medeltida torget. Huset låg från början med gaveln vänd mot torget och långsidan mot kyrkogården. Huset uppfördes under 1200-talet och revs i samband med stadsflytten till Kvarnholmen i mitten av 1600-talet. Huset i kvarteret Valnötsträdet har undersökt i flera omgångar, senast 2016. Foto Arkeologerna CC BY

Vad kommer vi att hitta?

De arkeologiska undersökningarna förväntas beröra ett stort antal medeltida tomter med stenhus, källare och byggnader av trä, samt till exempel brunnar och avfallsdepositioner. I dessa miljöer kan det finnas spår efter olika verksamheter, som hantverk och handel. Markingreppen berör även det medeltida gatunätet och delar av den medeltida stadsmuren, samt den eftermedeltida försvarsvallen. Kanske hittar vi även spår efter Kalmarkriget 1611.

En bild på ett mynt som präglades 1608

En 1/16 tahler i silver, präglat år 1608 under den tyskromerske kejsaren Rudolf II (1552–1612) i furstendömet Hildesheim, som styrdes av furstebiskopen Ernst av Bayern (1554–1612). Myntet påträffades i Skansparken år 2020. Foto Arkeologerna CC BY

Mer information

Vi kommer att anordna visningar för allmänheten under 2022. När och var får du reda på genom skyltning på platsen eller genom att hålla koll på hemsidan. Du kan även följa arbetet och den arkeologiska utgrävningen i bloggen och på våra sociala medier som Instagram och Facebook.

Kalksten med bildmotiv i form av en blomma omgiven av en cirkel. Den kvadratiska stenen kan ursprungligen tillhört en gravhäll eller ingått i ett golv.

Kalksten med bildmotiv i form av en blomma omgiven av en cirkel. Den kvadratiska stenen kan ursprungligen tillhört en gravhäll eller ingått i ett golv. Stenen påträffades i ett hus som revs under 1300-talet i nuvarande kvarteret Valnötsträdet år 2014. Foto Arkeologerna CC BY

Plattor från en kakelugn som påträffades på källargolvet 2016 i en av byggnaderna vid det medeltida torget.

Plattor från en kakelugn som påträffades på källargolvet 2016 i en av byggnaderna vid det medeltida torget. Kakelugnen, som var av högkvalitet, hade uppenbarligen rasat rakt igenom trossbotten till ovanvåningen och krossats mot kullerstensgolvet vid branden å 1647. Foto Arkeologerna CC BY