Sedan början av sommaren 2022 undersöker vi den sydligaste delen av Nya Lödöse. Området ligger inom Gamlestadens fabriker, cirka fem kilometer öster om Göteborgs centrum. Från medeltiden och in på 1800-talet låg det trädgårdar, enstaka hus och kålgårdar här.

Kartor från stadstiden saknas. Denna är från 1677 och visar det som då fanns kvar av staden – vallgraven och kyrkoruinen. Byggnaderna tillhör landerierna. Det område vi ska undersöka är markerat.

Kartor från stadstiden saknas. Denna är från 1677 och visar det som då fanns kvar av staden – vallgraven och kyrkoruinen. Byggnaderna tillhör landerierna. Det område vi ska undersöka är markerat.

Bland industribyggnaderna här fanns fram tills nyligen en stor parkeringsyta som nu ska bebyggas. Mellan 1473 och 1624 fanns staden Nya Lödöse i det som idag är Gamlestaden. Staden låg på båda sidor om Säveån och omgavs av en vall och vallgrav. När Göteborg grundades flyttade befolkningen i Nya Lödöse dit och det gamla stadsområdet blev odlingsjordar. Mellan 2013 och 2018 genomfördes stora utgrävningar av lämningar i den norra halvan av Nya Lödöse, det kan man läsa om i Medeltidsstaden Nya Lödöse.

Den yta vi nu undersöker låg i den sydligaste delen av stadens södra halva. Genom ytan löpte vallen och vallgraven i öst-västlig riktning och även stadens nordsydliga huvudgata. Utanför staden övergick gatan i landsvägen söderut mot fästningarna vid Gullberg och Älvsborg och vidare mot gränsen till Danmark.

Från äldre arkeologiska undersökningar inom den södra halvan av Nya Lödöse visste vi redan lite om vad som fanns här. En del av vallen och vallgraven undersöktes år 2015, mer om det i rapporten Vallgraven i sydvästra Nya Lödöse.

Då analyserades jord från vallgravens sediment som innehöll fröer och pollen från odlingar i närheten. Flera arkeologiska förundersökningar har gjorts inom ytan för att finna spår av staden. Till skillnad från stadens norra halva som var tättbebyggd, verkar den södra halvan ha varit glesare bebyggd med spridd bebyggelse, kålgårdar och trädgårdar. Tätare bebyggelse fanns troligen främst utmed den nordsydliga huvudgatan. Där huvudgatan korsade vallen och vallgraven bör en stadsport ha funnits.

Efter att staden lades ned brukades området av Ånäs landeri. Redan under 1700-talet påbörjades omvandlingen till industriområde då ett sockerbruk byggdes. Under 1800-talet uppfördes allt fler industrier. På den yta vi nu undersöker fanns ett väveri mellan 1892 och 1955.

Området vi undersöker sett från sydväst. Vallgravens ungefärliga sträckning är markerad med blått.

Området vi undersöker sett från sydväst. Vallgravens ungefärliga sträckning är markerad med blått. Foto: Arkeologerna