En källare, en brunn och mängder med kritpipor, ben och mynt från medeltid och modern tid – det är något av vad som hittats under en arkeologisk utgrävning vid Gamla Uppsala prästgård. Brunnen kan ha varit i bruk redan under medeltid. Under våren 2019 undersöktes också två vikingatida båtgravar.
Svenska kyrkan ska göra en tillbyggnad till Gamla Uppsala prästgård och därför har området undersökts av Arkeologerna. Platsen var under yngre järnålder (cirka 550–1050 e Kr) och början av historisk tid en del av kungsgården i Gamla Uppsala, innan den donerades till kyrkan. Gamla Uppsala var en plats där makten samlades och som har gett rika och spännande fynd vid tidigare arkeologiska undersökningar. Den gamla prästgården där dåtidens präster bodde med sina familjer är välkänd och finns med på gamla kartor. Men hur långt tillbaka i tiden går spåren efter människorna?
Tidigare undersökningar
Det finns en kontinuitet av flera byggnader som tillhört prästgården som stått på ungefär samma plats från åtminstone 1700-talet och fram till 1940-talet. Merparten av övriga lämningar verkar höra till hög- och senmedeltid. Tidigare har man i närområdet hittat spår av boplatser och lösfynd från järnålder, och mindre ytor har även undersökts med georadar. Inom Kungsgårdsområdet fanns det under yngre järnålder flera gravfält. Förutom Högåsen med de tre kungshögarna känner man till många gravhögar som idag är skadade eller överplöjda.
År 1973 påträffades fyra båtgravar och fem brandgravar, alldeles i närheten av prästgården. I en av gravarna hade en äldre kvinna begravts i en fem meter lång båt, fragment av hennes dräkt visar att hon bar sidenkläder, möjligen från Kina. Hon hade ett intressant hänge på sig, som föreställer en kvinna med mjödhorn. Denna figur har tolkats som fruktbarhetsgudinnan Freja.
Brunn och källare
I juli och oktober 2018 undersöktes delar av platsen i en första etapp och resultaten var överraskande. En rund konstruktion som tidigare bara synts på georadarn visade sig vara en brunn och en fyrkantig formation, en källare. I brunnen, som dateras till sent 1500-tal–tidigt 1600-tal, fanns ett mycket välbevarat knuttimrat träkar. Brunnen var i sin tur grävd genom en eller flera äldre brunnar. Här hittades också stora mängder djurben, bland annat en hundskalle och ben från häst. Det kan avspegla en slaktplats eller någon form av rituell deposition. Ett rikt arkeobotaniskt material – i form av fröer och andra rester av växter– antyder att det fanns trädgårdsodlingar i närheten och att man odlat medicinalväxter som är vanligt i kloster- och slottsmiljöer.
Arkeologerna hittade också rester av en källare, den överges troligen under 1600-talet men kan ha använts under flera årtionden innan dess. Storleken indikerar att den kan ha utnyttjats för prästgårdens specifika förvaringsbehov vid exempelvis insamling av tiondet. Källaren fylldes så småningom igen och de ben som hittats i soporna visar ett konsumtionsmönster som skiljer sig från samtida gårdar i Gamla Uppsala. Ben från kalkon och torsk är ovanliga inslag. I fyndmaterialet fanns också importerad keramik.
Båtgravar
Under juni 2019 arbetade arkeologerna med att undersöka två vikingatida båtgravar som påträffades i närheten av källaren. Beteckningen ”båtgrav” har fått sitt namn av att den döde begravdes obränd i en båt som var nergrävd i marken. Ofta är gravgåvorna exklusiva. I hela Sverige finns totalt bara ett tiotal kända båtgravfält.
Av de två båtgravar som nu har hittats var den ena intakt och den andra skadades förmodligen när källaren anlades. I den orörda graven har en man begravts i den ena änden av båten och i andra änden har en hund och en häst deponerats. Järnbeslag och andra detaljer i den förmodligen en gång mycket vackra hästutrustningen fanns fortfarande kvar. De båda djuren kan ha tillhört mannen och fick följa med sin ägare in i döden. Mannen har även fått med sig flera personliga ägodelar. Båtgrav två var skadad men även här hittades rester av en begravning med en gravlagd person. Mer information om den spännande utgrävningen kommer!
