Arkeologerna är i fält i Hammar strax öster om Kristianstad i under hösten 2024 för att söka efter lämningar som kan berätta mer för oss om platsens historia och om människorna som bott där. Vi förväntar oss att hitta många intressanta saker bland annat i form av olika typer av konstruktioner och gravar från cirka 3500 före Kristus och framåt.
Varför gräver vi?
Hammarhöjden markförädling AB/Svensk Husproduktion AB planerar att uppföra enbostadshus och att anlägga vägar inom Hammar 8:127 i förhållande till detaljplanering och har därför ansökt om tillstånd till ingrepp i fornlämning.
Platsen
Nordöstra Skåne var under lång tid helt präglat av närhet till havet. Ett stort antal havsvikar, sjöar och Helge å som skar rakt igenom landskapet. Det var ett vattenrike som var lättillgängligt ur ett kommunikativt perspektiv, med goda förbindelser ut i Östersjön och vidare ut mot kontinenten. De yttre förutsättningarna i regionen var under neolitikum helt annorlunda än i övriga delar av Skåne. Dagens svagt böljande marker kring Hammarsjön, Ivösjön, Oppmannasjön och Råbelövsjön låg under vatten och de höjder som nådde över vattenytan bildade ett öppet skärgårdslandskap med en stor centralt placerad havsvik, Hammarviken. Landskapet präglades dessutom av stora områden med våtmarker och översvämningsområde som genomskars av åar och bäckar.
De synliga fornlämningarna i dagens landskap i form av dösar, gånggrifter, hällkistor och gravhögar samt rösen och olika typer av stensättningar, visar att nordöstra Skåne utgjort ett viktigt centralområde i Skåne från åtminstone neolitikum och framåt. Detta i kombination med ett stort antal undersökta boplatser, gravmiljöer och rituellt använda platser, visar på områdets regionala betydelse och komplexitet.
Om man studerar den neolitiska fornlämningsmiljön i regionen kring Hammar, mellan dagens Hammarsjön och Ivösjön, är det tydligt att denna trakt ska betraktas som en viktig centralbygd. Det aktuella landskapsavsnittet, som är cirka 200 kvadratkilometer stort, var under neolitikum i det närmaste helt omgivet av vatten och förbundet med fastlandet endast av en smal landremsa i öster. Här ligger inom några kilometers radie ett tjugotal kända megalitgravar (dösar, gånggrifter och hällkistor), oftast placerade på krön eller sluttningar av förhöjningar.
Även järnåldern karakteriseras av närheten till vattenburna kommunikationer och fornlämningar med järnålderslämningar ligger ofta i havsnära eller vattenanknutna lägen. Det finns även rikligt med lämningar från bronsålder i samma områden, vilket inte minst visar sig i det stora antalet bronsåldershögar. I närområdet till det nu aktuella undersökningsområdet har även några större undersökningar av järnålderslämningar gjorts tidigare.
Fornlämningen har tidigare undersökts i form av en arkeologisk utredning och en förundersökning. Utredningen omfattade ett cirka 52 000 kvadratmeter stort område, varav fornlämning identifierades inom en cirka 22 000 kvadratmeter stor yta i områdets centrala- och östra delar. Vid den påföljande förundersökningen identifierades tre områden (A–C) med fornlämningar som bedömdes ha stort- respektive begränsat vetenskapligt värde och som rekommenderades för fortsatta arkeologiska undersökningar.
Vad tror vi att vi ska hitta och vad vill vi veta?
Eftersom den arkeologiska undersökningen är den sista i en rad av arkeologisk verksamhet på platsen har vi en ganska bra aning om vad som kommer att dyka upp när matjorden tas bort. Under förundersökningen som gjordes 2018 hittades stolphål, härdar och förmodade hyddbottnar. En stenkonstruktion framkom i de nedre delarna av sekvensen av våtmarkslager. Även härdar och botten av en urnegrav framkom.
Lämningarna inom undersökningsområdet dateras främst till två tidsperioder:
- 3500–3000 f.Kr (tidig- och mellanneolitikum)
- 0–400 e.Kr. (romersk järnålder)
Inför varje arkeologisk undersökning formuleras alltid ett antal frågor som ska besvaras i rapporten. Fokus för just den här undersökningen ligger dels på det neolitiska landskapssammanhanget – den neolitiska boplatsens ekonomiska bas, resursutnyttjande och ekologiska förhållanden samt kopplingen till offermiljön i våtmarken
Men även järnålderns landskapssammanhang. Hur landskapet i nordöstra Skåne strukturerats och organiserats under romersk järnålder och hur boplatser, gravar och rituella miljöer satts samman till övergripande landskapssammanhang.
Mer information
Vårt arbete går att följa genom bland annat löpande blogginlägg och inlägg i sociala medier, såsom Instagram och Facebook. Håll utkik på vår hemsida och i våra sociala medier för information om vad som händer framöver!
