Framställning och förädling av metaller var viktigt redan under forntiden. Metallhantverk lämnar ofta tydliga spår som kan ge värdefull kunskap om de många processer som ligger bakom när ett föremål tillverkas. Genom arkeometallurgi kan vi få ny kunskap om produktionsinriktning, teknologi, samhällsekonomi och kontaktnät.
Det historiska hantverkets lämningar präglas av en påtagligt mänsklig närvaro. Allt arbete utfördes av hantverkare enligt bestämda procedurer. I smedjan rörde sig järnsmeden mellan ässjan och städet. Med tiden bildades en försänkning i smedjans jordgolv, som passande nog fick namnet ”fotspåret”. Metallhantverkets arkeologiska spår är inte bara synliga utan även mänskliga.
Arkeometallurgin studerar metallhantverkets lämningar och spår – råämnen, avfallsprodukter, verktyg och produktion – från bronsålder till nyare tid. Kunskaper i ämnet används för att identifiera och tolka metallhantverkets lämningar i fält, men även i efterarbetet genom registrering eller specialregistrering av fyndmaterial. Genom att studera metallhantverkets arkeologiska spår kan vi rekonstruera forntida teknologier. Ämnet är tvärvetenskapligt och naturvetenskapliga analyser integreras ofta i arbetet.
