Väg 19 norr om Kristianstad är ett kommunikationsstråk med gamla anor. Längs vägen ska vi nu undersöka lämningar efter lägenhetsbebyggelse, fossil åker med röjningsrösen och en kvarn. Alla ligger ganska samlade kring Hanaskog. Torpet eller lägenhetsbebyggelsen från första delen av 1800-talet och två områden med fossil åker ska undersökas hösten 2021 medan lämningarna efter kvarnen, alldeles invid Almaån, kommer att undersökas våren 2022.

Väg 19 lägenhetsbebyggelse

Lägenhetsbebyggelsen/torpet som skall undersökas söder om Hanaskog heter Ekelund i de historiska källorna. Fortfarande tronar ståtliga ekar vid de överväxta stenmurarna. Foto: Arkeologerna. CC-BY.

Trafikverket planerar att bygga om väg 19 norr om Kristianstad, mellan Bjärlöv och Broby. Efter genomförda utredningar och förundersökningar kvarstår fyra områden som nu är aktuella för arkeologisk undersökning.

Vår förhoppning är att det här projektet ska öka kunskapen om det historiska landskapet norr om Kristianstad, en bygd som ur ett arkeologiskt perspektiv är relativt outforskad. Projektet bygger på ett tvärvetenskapligt arbetssätt, där naturvetenskapliga, historiska och arkeologiska metoder integreras. Utifrån vad som idag är känt gällande fornlämningarnas karaktär och innehåll kommer vårt fokus i projektet att vara på historisk tid och framför allt tidigmodern tid. Detta kompletteras med frågor om den riktigt långsiktiga markanvändningen i området, från den första röjningen för odling, med utgångspunkt i den fossila åkermarken.

Ett röjningsröse undersökts i samband med förundersökningen. Provtagning för datering är viktig för att generera ett bidrag till den större historiska landskapsbilden gällande expansion och uppodling av nya område, likväl som tillbakagång i kristider. Foto: Arkeologerna. CC-BY.

Ett röjningsröse undersökts i samband med förundersökningen. Provtagning för datering är viktig för att generera ett bidrag till den större historiska landskapsbilden gällande expansion och uppodling av nya område, likväl som tillbakagång i kristider. Foto: Arkeologerna. CC-BY.

Det aktuella området ligger i risbygden med förhållandevis stora socknar där byarna följer den gängse bilden av spridda gårds- och bytomter. De närmaste byarna är Kviinge i söder och Knislinge i norr, båda nämns första gången i de historiska källorna under 1300-talet. Efterleden –inge i bynamnen anses emellertid indikera att bosättningen uppstått före vikingatiden, möjligen så tidigt som under äldre järnålder. Vägstråket som syns i det äldre kartmaterialet följer stort sett dagens väg 19 och antas ha hög ålder. Det följer ett höjdstråk med isälvsmaterial längs Helge å, vilket indikerar ett kommunikationsstråk med gamla anor.

Kvarnplatsen har i äldre skriftliga källor gått under namnet Brohus (-et) eller Möllan. Det rör sig om en bebyggelse från historisk tid med äldsta belägg från år 1658, då upptagen som gatehus. Gatehus är en skånsk benämning på så kallad obesutten bebyggelse, bebodd av människor som inte ägde någon jord, något som har givit en viss social position i samhället. Förundersökningen visade på att det kan finnas en äldre föregångare på platsen.

En karta från år 1707 visar en bebyggelse som tycks bestå av flera, tätt liggande små byggnader på norra sidan av ån. Närmare åkanten är ytterligare en liten byggnad angiven på kartan, vilket tolkas som själva kvarnen. Nedanför den kvarnen är åkanten skuren av en liten kanal och det går en bro rakt västerut, tvärs över ån.

En karta från år 1707 visar en bebyggelse som tycks bestå av flera, tätt liggande små byggnader på norra sidan av ån. Närmare åkanten är ytterligare en liten byggnad angiven på kartan, vilket tolkas som själva kvarnen. Nedanför den kvarnen är åkanten skuren av en liten kanal och det går en bro rakt västerut, tvärs över ån.

Bilden visar en möjlig tolkning av hur kvarnen nere vid Almaån kan ha sett ut.

Bilden visar en möjlig tolkning av hur kvarnen nere vid Almaån kan ha sett ut. Foto: Arkeologerna. CC-BY.

Begreppet lägenhetsbebyggelse representerar samma sak som gatehus, en obesutten bebyggelse. Lägenhetsbebyggelsen/torpet som skall undersökas utgjordes enligt tillgängligt kartmaterial av tre hus som närmast haft karaktären av en kringgärdad gård. Från de historiska källorna vet vi också att den legat under Hanaskogs gods. Frågor kring fattigdom och obesuttenhet är alltså aktuella både gällande kvarnen och lägenhetsbebyggelsen. Vilka möjligheter och tillgångar har man haft?

Här anas delar av husgrund och stenläggning som påträffades vid förundersökningen av lägenhetsbebyggelsen söder om Hanaskog.

Här anas delar av husgrund och stenläggning som påträffades vid förundersökningen av lägenhetsbebyggelsen söder om Hanaskog. Foto: Arkeologerna. CC-BY.

På gårdsplanen har det funnits en stensatt brunn som vi hoppas ska innehålla både pollen och välbevarat makrofossilt material för analys.

På gårdsplanen har det funnits en stensatt brunn som vi hoppas ska innehålla både pollen och välbevarat makrofossilt material för analys. Foto: Arkeologerna. CC-BY.

De verksamheter som dessa lämningar reflekterar har bidragit till att omforma landskapet samtidigt som de i sig själva är resultatet av strategier, överväganden och beslut. Inte minst i en övergångsbygd mellan skog och slätt har åkerbruk och djurhållning kunnat kompletteras med icke-agrara näringar, som till exempel skogsbruk, kolning, järnframställning, trähantverk, jakt och fiske. Vilka sociala och ekologiska faktorer har styrt detta? Föremål och andra arkeologiska lämningar kan belysa vardagslivet på dessa platser, preferenser och strategier, vilken försörjning man haft och vilken socioekonomisk status man närmat sig.


OBS! På grund av covid-19 och trafiksituationen vid väg 19 kommer vi inte att genomföra några visningar i fält. Men håll koll på vår hemsida, blogg och sociala medier för information om digitala visningar!